En dag kom sonen hem och sa att han fått sååå god mat i skolan. Potatis och purjolökssoppa! Han hade frågat kocken om receptet, om det var hans eget, men skolkocken hade skrattat och sagt att det stod i en bok. Soppan var alldeles slät – det var bara pyttesmå potatisbitar i den, sa sonen och såg lyrisk ut.

Vår son går i en skola där maten är jättegod. Maten lagas av en kock som gör mat och bakar bröd som barnen älskar. Även dagis får sin mat därifrån, och min yngste son brukar leka kock hemma. Han är Tobias, som kocken heter, och lagar mat. Han hinner inte äta själv. -Nej, Tobias hinner inte äta, han dricker bara kaffe säger 3-åringen och låtsas dricka kaffe själv, efter att han har serverat mig sin goda låtsasmat. Jag är mycket glad att vi har turen att ha skola och dagis där maten är så bra, att kocken blivit en idol för barnen. -Inget bröd är så gott som Tobiasbrödet!, säger äldste sonen drömmande.

När vi handlade nästa gång bad vår äldste son om att vi skulle köpa det som behövdes till soppan. Jag köpte med några purjolökar hem, för resten hade vi nog hemma. För egen del har jag aldrig gjort slät potatis och purjolökssoppa, men jag hade hört av min syster att den släta varianten var just den klassiska franska ”Vichyssoise” som förmodligen finns med i ganska många kokböcker. Men även om receptet var lätt att få tag i var jag hemskt osäker på om skolkocken kanske skapat sin egen variant.

Här följer en förenklad version av Vår Kokboks recept av Purjo- och potatissoppa, vi valde att  mixa soppan i matberedare  (kan även mosas för hand):

Ingredienser:

  • 4-5 potatisar
  • 1 gul lök
  • 2 purjolökar
  • 2 msk smör
  • 1l vatten + 2 hönsbuljongtärning
  • 2-3 msk grädde
  • salt, peppar efter smak

Skala potatis och lök. Skölj och skär potatis, lök och purjo i i tunna skivor. Fräs det skurna i fettet utan att det tar färg. Tillsätt hälften av vattnet. Koka under lock ca 15-20 min. Mixa den med matberedare. Tillsätt sedan resten av vattnet och smulade buljongtärningar. Låt koka upp. Smaka av med grädde, peppar och salt.

Soppan blev lagad och mycket uppskattad. Trots att sonen med egna ögon sett att pappa haft i vanlig gul lök, vilket han inte gillar. Fast det är inte smaken av gul lök han inte uppskattar, utan konsistensen. Och med hushållsmaskinens hjälp trollades lökbitarna bort och förvandlades till något delikat.  – Det är den godaste soppa jag någonsin ätit, sa sonen. Till och med godare än i skolan. Vem har lagat den? -Pappa har gjort den efter receptet i kokboken svarade jag. Och jag fick äran att smaka av den med grädde, salt och peppar. -Det här är pappas bästa soppa! Den vill jag ha varje dag, sade sonen.

Nu blev det inte så att vi äter den varje dag. Hur god, billig och näringsriktig den än är, blir det liksom lite enformigt att äta samma mat, var eviga dag. Men den har blivit en återkommande favorit här hemma. Fast vi har bytt namn på den. Hos oss heter den numera ”Pappas bästa soppa!”

Annonser