På den senaste tiden har jag sett allt fler små notiser om rödbetans förträfflighet. Rödbetsjuice kanske rent av var en av ingredienserna i Asterix och Obelix berömda trolldryck 😉 ? Nitrathalten i rödbetor ska i alla fall ge 16 % bättre uthållighet pga. effektivare syreanvändning, efter att man konsumerat 5 dl rödbetsjuice. Drick rödbetsjuice och förbättra din prestationsförmåga – eller varför inte äta lite rysk borsjtj till middag?

Rödbetor innehåller även många andra viktiga ämnen som vitaminer, mineraler och antioxidanter.  M.a.o. prisvärd mat. Det finns vissa varningar för överkonsumtion av nitrat och därför bör man ta hänsyn till om man ex. äter spenat och andra nitrathaltiga livsmedel innan man häller i sig en halvliter rödbetsjuice om dagen …

Just nu är det säsong för rödbetor och jag fick därför med mig en stor knippa häromdagen. Oftast är det smart att utgå från en planerad matsedel när man handlar, men ibland har man turen att hitta bra mat till ovanligt lågt pris, och då tycker jag att det är värt att ändra om lite i listan. ( Att vara flexibel kallas det visst, och flexibel är just nu en av klättrarna i jobbannonserna så varför inte passa på att träna den egenskapen i vardagen 😉 )

För länge sedan lagade jag vegetarisk rödbetssoppa efter recept i min vegetariska kokbok. Jag själv tyckte att det var gott men den blev inte uppskattad här hemma. Den här gången ville jag prova en annan variant. Rysk rödbetssoppa är ju något av en nationalrätt och ryssar är oftast inte vegetarianer, varför jag misstänkte att den traditionella soppan nog är godare än den vegetariska varianten. Köttbuljong kanske förbättrar rödbetssmaken om man inte gillar den som den är? Därför började jag fördjupa mig i ämnet Borsjtj (det ryska namnet på rödbetssoppa), vilket var mer intressant än vad jag först trott. För mig har rysk mat varit synonymt med smaklös, tråkig, fet och näringsfattig mat. Fördomarna frodas 😉 …

Jag har aldrig varit i ryssland och mina kunskaper om rysk mat har jag nog mest grundat på ett besök i forna Östtyskland efter murens fall. Vi skulle äta på en rysk lunchrestaurang, då våra tyska värdar tyckte att detta var en ”sevärdhet”. Jag åt något som verkade vara en rysk motsvarighet till svenska kåldolmar smaksatta med kummin. Det smakade måttligt gott och mitt under måltiden började jag att må illa. Jag blev kraftigt magsjuk. Att grunda mina åsikter om rysk mat på denna händelse är ju ganska inskränkt, men det har färgat min bild av det ryska köket. Det som visats i media har mest handlat om brist på mat.

Men nu blåser det nya vindar och intresset för rysk mat har ökat även i media. Efter sökningar på Borsjtj insåg jag att det nog finns lika många recept som kockar. Alla har sin egen variant, och något klassiskt traditionellt originalrecept på svenska var svårt att hitta. Mina ryska språkkunskaper är inte de bästa. Men det fanns mycket matnyttig 😉 info på de svenska sidorna, i ämnet Borsjtj och annat smått och gott om rysk mat. Jag insåg att här fanns gott om inspiration när man vill laga billig hälsosam och god mat. Kanske med betoning på rustikt. Mycket av de inhemska grödorna i Ryssland växer bra även här, och därför blir rysk mat klimatsmart även i Sverige. Det känns i varje fall roligt att vidga sina vyer.

Borsjtj har tydligen sitt ursprung i Ukraina (dit de svenska varjagerna (svenska vikingar) for, enligt vissa historiska källor –  för att beskydda den inhemska befolkningen,  och sedan lade grunden till Kievriket. Om varjagerna var så ädelmodiga som historien förtäljer, eller om det var förskönande historieskrivning av segrarna kanske man ska låta vara osagt. )   och det finns olika varianter på denna soppa i hela Östeuropa. De klassiska ingredienserna verkar vara nötkött (ex. högrev, bog eller annat mindre mört kött), ev. fläskkött (både rökt, orökt eller båda delarna), rödbetor, vitkål, vatten eller buljong, lök (ibland även purjolök), vitlök, morötter och potatis. Köttet kokas med pepparkorn (svart-, vit- eller bådadera) , lagerblad och salt. Själva soppan kryddas med salt, mald peppar och vinäger (vitvin- rödvin- eller äppelcidervinäger). Köttet bör koka ca 1,5-2 timmar. Rotfrukter/grönsaker skärs/strimlas och brynes i smör eller olja. Sedan tillsätter man köttspadet eller buljong och låter detta koka någon halvtimme. Köttet strimlas eller skärs i bitar och serveras antingen bredvid soppan eller blandas i den. Till soppan serveras strimlad saltgurka och smetana. Smetana kan ersättas med gräddfil eller göras genom att låta Kefir (rysk fil) rinna av i kaffefilter.  Man serverar även grovt ryskt rågbröd eller piroger som tillbehör till soppan.  Ryssar sägs dricka vodka till. Nu tillhör vodkadrickandet ännu en av dessa stereotypa bilderna av Ryssland…

Jag provade till slut ett recept som jag hittade på receptfavoriter.se. Det blev gott. Faktiskt jättegott men tog mycket tid och därför slutade det med att jag lagade soppan under två dagar (köttet fick koka två timmar och sedan sparade jag köttet och buljongen i kylen till nästa dag) och friserade receptet efter eget tycke. Till soppan serverade jag gräddfil som jag smaksatt med riven pepparrot. Pepparrot är nyttigt och rekommenderas ofta som tillbehör till rödbetor.

Jag experimenterade även fram ett eget rågbrödsrecept eftersom jag inte hade planerat in surdegsbak. Grovt mjöl tar åt sig vätska bättre om man först skållar det med hett vatten (Koka upp vatten och häll över mjölet. Rör runt. Låt svalna till ca 37 grader, då jästen och övriga ingredienser tillsätts). Jag valde en mindre mängd jäst (ca 20g) och lät degen jäsa längre tid. Det blir förstås inte surdegsbröd, men ger ett mustigt, hållbart bröd som håller ihop.  Eftersom jag nyligen läst att rosmarin ska motverka att det bildas akrylamid vid gräddningen, testade jag att smaksätta brödet med rosmarin. Det blev jättegott. Personligen tycker jag att man ska ta hälsoråd med en nypa salt, men det kan ge impulser till att prova nya saker och ibland blir det ju rent av godare än vanligt… Och hälsosam mat med måtta borde inte kunna skada 😉 …

Annonser