Äpplen är en bra billig, näringsrik och mångsidig frukt. Den går att använda till alla måltider, dvs. även i maten vilket man ofta glömmer bort. När jag var liten trodde jag mest att uttrycket ”ett äpple om dagen håller doktorn borta från magen” var på skoj. Ungefär som alla andra ramsor. Men det har ju bevisats att äpplen faktiskt är bra för hälsan. För några år sedan trodde jag bara att det handlade om att fibrerna i äpple, precis som med all annan frukt mm, håller magen igång. Men det verkar bli fler och fler fördelar som lyfts fram…

Äpple innehåller pektin, och förutom att pektin är bra när man vill att sylten ska ”tjockna”, så är det även en bra vattenlöslig kostfiber som bildar en gelé i tarmen, vilket både gör att socker tas upp långsammare (ska därför vara bra för att förebygga att man utvecklar diabetes) och hjälpa till mot tarmcancer. Dels binder fibrer giftiga ämnen som sedan följer med ut ur kroppen och dels fyller fibrer ut tarmen och bidrar till att tarmen fungerar som den ska.

I äpplen finns även flavonoider och polyfenoler, vilka är antioxidanter som bl. a. bidrar till att minska risken för blodproppar. Flavonoiderna sitter vid skalet och därför är det synd att skala äpplen om man inte måste. Äpplen innehåller även C-vitamin, folat och mindre mängder av andra bra näringsämnen.

Det senaste jag läste var att man blev stark av att äta äpplen. Åtminstone skulle det hjälpa mot åldersrelaterad muskelförlust. Fast det var bara vetenskapligt bevisat för djur än. Det krävdes dock en betydande mängd äpplen. Vikingarna sägs ha ätit mycket äpplen och de ska ju även ha varit starka 😉 …

Äpplen ska även ha funnits på matsedeln under stenåldern, så det är ett väl beprövat födoämne och i synnerhet inhemsk föda (trots att den sort vi äter, till skillnad från vildapeln, nog mest härstammar från Kina).

Ekologiska äpplen besprutas inte med gifter, och svenska äpplen över lag har lägre gifthalter än utländska ej ekologiska äpplen.

Om man nu har turen att ha egna äpplen finns det många sätt att bevara dem. En del är lyckliga ägare till en välskött jordkällare och där kan man förvara vinteräpplen enda till nästa sommar… Vill man bevara äpplen på annat vis kan man torka, koka äppelmos (fryst mos kräver inte lika mycket socker eftersom det håller bra ändå), baka kakor och frysa in osv. Torkning är en väl beprövad metod som bevarar näringsämnena väl. Det är lite extra jobb och ingenting jag gör varje år, men är egentligen inte så krångligt. Torkade äpplen är lika gott som godis och praktiskt att ha med på utflykter eller att blanda i müsli. De går även att koka gammaldags fruktsoppa på. Köpta torkade äpplen innehåller svavel för att hålla dem ljusa, och därför blir egenhändigt torkade äpplen mörkare i färgen än köpta.

Torkade äpplen

Tvätta äpplena om det behövs och torka dem. Kärna ur dem med en urkärnare. (Har man ingen sådan kan man göra tunna klyftor istället och torka äpplena liggande.) Använd en vass kniv (ej taggad), för att få en jämn snittyta. Uppruggad snittyta ger brunare färg. Skiva äpplena tunt på tvären (så att det blir ringar). Man kan torka äpplen liggande på exempelvis nät, handduk, bakplåtspapper eller hushållspapper. De bör då vändas då och då. Vill man kan man även torka dem på en plåt i ugnen (ca 50 grader 5-10 min). Jag tycker dock att man får bäst resultat om man hänger upp äppelringar på snören eller smala träpinnar. Vi använde en torkställning för tvätt som gick att hänga på element och sedan hängde vi upp träpinnar under torkställningen (fäst pinnarna med snören). Men det finns även färdiga torkställningar att köpa. Ringäpplena brukar vara torra efter 3-4 dagar. Sedan kan man förvara dem i ex. torr glasburk med lock. (Väl urtorkad och ordentligt ren). När jag som barn torkade äppelringar tyckte vi att de var så goda att de oftast försvann inom någon vecka…

Äppelmos

Ingredienser:

  • 5 liter skurna äpplen
  • 2,5 l vatten
  • 1 tsk citronsyra
  • socker efter smak (enligt kokbok ca 1-1,5 dl socker/liter mos, men jag brukar minska mängden)

Tvätta äpplena och skär dem i bitar (ca -3-4 cm stora bitar). Lägg dem i en stor gryta och tillsätt vatten och citronsyra. Koka upp och låt koka långsamt tills det blivit mosigt. Rör då och då. Sätt sedan en passervagga över ex. en degbunke och häll i moset i vaggan. Passera det genom att dra fram och tillbaka så att moset trycks ut.

Har man ingen passervagga, får man istället skala och kärna ur äpplena innan man kokar dem. Men detta tar mycket längre tid. En annan variant är att passera en mindre mängd mos genom en finmaskig sil m.h.a. en slev/sked. Även denna metod är lite mer arbetsam. Numera finns välutrustade mer påkostade modeller av hushållsmaskiner som har en särskilt passertillsats. Frys moset för längre hållbarhet. Det håller ca 1 vecka i kylskåp.

Det finns olika typer av konserveringsmetoder. Ex. burkkonservering eller kokning. Den senare varianten kräver 6 dl socker och 2 krm natriumbensoat (konserveringsmedel) per liter mos. Personligen tycker jag att det är enklast att frysa äppelmoset.

Annonser