Idag var jag ensam med barnen och svepte mest ihop deras enklaste favoriträtter. Det fanns lite annat att pyssla med än att laga mat… Som att cykla med den lille till hans dagiskompis, handla mat, tvätta x antal tvättmaskiner osv. … Så det blev blodpudding, bacon, vitkål, äpplen och morötter till lunch med färska vindruvor till efterrätt och alla verkade mätta och nöjda. 

Inför middagen slängde jag fram lite lax på tining i förbifarten, innan det var dags att cykla och hämta sonen. Han har blivit så duktig på att cykla och det känns viktigt att passa på trafikträna när tillfälle ges. Men det tar lite tid att cykla… Så när det blev dags att laga middag fick jag stå mitt kast och laga lax trots att jag egentligen höll på med tvätten och att klockan tickade iväg. Sonen var trött och jag var rädd att han skulle somna innan maten hunnit bli klar. Därför ändrade jag min planering och gjorde snabbaste möjliga mat. Det blev pastasnäckor, bräckt lax, spenat med grädde, tomater, färsk sallad (på begäran av den lille…) och grönsaksrester från lunchen. Ingen märkvärdig mat och jag hoppades att det skulle gå ned i alla fall… Till min förvåning sa äldste sonen: – Mmm, det här är min favoritmat! och den yngste sa: – Mamma jag gillar den här goda delikata maten… Själv, trodde jag att jag hörde fel. Det är inte varje dag fyraåringar kallar mat för delikat. Jag visste inte ens att det ingick i hans vokabulär…  och jag borde nog ha lärt mig nu, att det är den enklaste maten som barnen gillar bäst.

Annonser