Fetter tycker jag är ett intressant ämne. Det har varit så många olika åsikter och motsägelsefulla budskap. Men det börjar äntligen komma lite mer nyanserade råd, där logiken håller.

Nu finns det ju en mångfald av olika typer av fetter med olika egenskaper och när man försöker att klumpa ihop alla till en enda homogen grupp, kan det förstås inte bli mycket annat än motsägelsefullt. Något som ytterligare komplicerar det hela, är att fetters effekt på människor påverkas av vilka andra ämnen som fetterna förekommer tillsammans med i olika livsmedel.

Nyligen hittade jag en intressant artikel som inte var motsägelsefull och som faktiskt gav handfasta råd utifrån det man idag vet om hur olika fetter påverkar. Ja, för en gång skull kunde jag ”köpa” hela konceptet, eftersom det stämmer med sådant jag läst tidigare i olika sammanhang, och dessutom hade förklaringar för sådant som varit motsägelsefullt tidigare.

Enligt denna artikel ska man sträva efter att ens dagliga kost ska innehålla ca 30 procent fett (på ett kalorintag på drygt 2000 kalorier/dag ger det ca 60 g fett totalt). Fettsammansansättningen bör vara fördelad på 10-15 % (25-30 g/dag ) enkelomättat fett, max 10 % (max 20 g/ dag) mättat fett och ca 5-10 % (ca 12-23 g/ dag) fleromättat fett. Idag äter de flesta en för stor andel mättat fett, men det positiva med denna artikel tycker jag är att vi kan äta en del mättat fett med gott samvete.

Men det är skillnad på olika sorters mättat fett. Här spelar den kemiska strukturen roll och vilka ämnen som förekommer tillsammans med fettet. Därför är ex. ost bättre än ex. smör. Hur fettet påverkar kroppen beror på ex. vilka vitaminer, mineraler och hur mycket kostfibrer som finns. Av de mättade fetterna är de bästa valen fågel, magert kött, ost, choklad(kakaosmör) och  kokos. Att äta fiberrik mat (förmodligen främst vattenlösliga fibrer) minskar med stor sannolikhet riskerna med det mättatade fettet.

Enkelomättat fett finns bl.a. i avokado, olivolja, hasselnötter, mandlar och sesamfrön.

Fleromättat fett finns bl.a. i fet fisk, linfrön och valnötter.

Omega 3 och omega 6 finns i fleromättat fett. Båda är essentiell (dvs livsnödvändiga) . Mättat fett kan kroppen själv tillverka, men inte de essentiella. Problemet med omega 3 och 6 är att vi behöver ha balans mellan hur mycket vi äter av de båda sorterna. Proportionerna mellan omega 6 och 3 bör förmodligen ligga på ca 3:1 medan den i dag oftast ligger på ca 20:1. Men det är inte helt klarlagt de exakta proportionerna man bör äta.

Det mest ohälsosamma fettet är de industriellt framställda transfetterna. De bildas vid ofullständig härdning av vegetabiliska oljor, tex. när man vill ge margarin en fastare konsistens. Transfetter har varit vanligt (men många tillverkare har slutat att använda transfetter, vilket ibland även anges på förpackningen)  i ex. kakor, snabbmat och popcorn. Industriellt framställda transfetter bidrar till att öka det ”onda”  LDL-kolesterolet samtidigt som det minskar det ”goda” HDL-kolesterolet. Enligt flera studier ökar de industriellt framställda transfetterna risken för åderförkalkning, diabetes och blodpropp i hjärtat.

Annonser