Mördarsniglar

Att räkna mördarsniglar längs skogspromenaden gör den lite mer spännande…

Jag och mina barn brukar ofta ta små promenader. I skogen, vid stranden, längs vattendrag, till lekparken…

Eftersom det numera finns så många intressanta stillasittande saker att göra inomhus, gäller det att skapa aktiviteter utomhus, i rörelse. Att gå ut och gå är ju både enkelt och billigt, men kan ibland upplevas som tråkigt av dagens barn som har tillgång till så många andra spännande aktiviteter, som spel och internet . Det är ju en hel värld av fantasifyllda och fascinerande inre upplevelser. Tyvärr är vi inte riktigt konstruerade för detta fysiskt. Det kan ju hända att vi med evolutionens hjälp så småningom, om sådär 1000 år eller så har anpassats till den sortens liv. Men det finns ju också en risk att framtidsvisionen mer kommer att likna roboten WALL•E’s värld…

Hur som helst är vi ju inte där än, och vi får dessvärre leva efter vår nutida verklighets förutsättningar. Så mitt botemedel mot allt stillasittande har varit att släpa ut mina stackars 😉 barn på allehanda små och stora äventyr. Och då får man hitta på lite allt möjligt längs vägen…

Som när yngste sonen inte orkade gå hela vägen hem från skogen – då kom jag på att vi kunde räkna mördarsniglar, hela vägen hem. Tja, det fanns rätt många sniglar där vi gick… det blev ganska många sniglar innan vi var hemma. Minst 99 stycken. Ja, man kan nästan tro att de är på väg att ta över världen. 😉 Då hade inte sonen börjat skolan än, så han tyckte att det var en mycket kul lek och det blev en bra övning i att räkna.

Jag var lite oroad över sniglarnas explosionsartade tillväxt, eftersom de inte verkade ha några naturliga fiender. Men så en annan dag gick vi längs ett vattendrag där änderna brukar hålla till. Och jag lade märke till en ovanligt välväxt andhane som hade den finaste fjäderdräkt jag sett. Glänsande och vacker. Till min förvåning upptäckte jag att hans passion var mördarsniglar. Han åt mest hela tiden. Det fanns ju rätt gott om dem…

Vad jag tidigare läst om änder, så ska de inte tycka att mördarsniglar smakar gott. Men denna and hade alltså vidareutvecklat sitt smaksinne och fått smak på denna lättåtkomliga föda. Om det på sikt är hälsosamt för anden har jag ingen aning om, för jag är inte så insatt i vad gräsänder behöver för näringsämnen eller näringsvärdet på mördarsniglar. Men  med tanke på hur frisk han såg ut kanske man törs utgå ifrån att det inte kommer att ställa till några hälsoproblem. Förutom att han var den ende som åt dessa sniglar. Med tanke på hans något runda bukomfång fanns ju en risk att han med tiden skulle bli tämligen överviktig med denna obegränsade mängd föda. Om änder kan drabbas av samma problem som människor p.g.a. bukfetma överlåter jag åt andra att spekulera i. Trots allt har ju änderna en ganska tuff tid på vintern att hantera, och då är det säkert mycket bra att ha lite fett att ta av…

Tja, våra promenader är mer som upptäcktsresor till spännande kontinenter, trots att det oftast inte är längre än ett stenkast bort… 🙂

Annonser