Idag läste jag det igen… även en mindre mängd ökad vardagsmotion (hushållsarbete, trädgårdskötsel, att stå istället för att sitta, promenader, vardagscykling, leka med barn…) ger mätbara positiva hälsoeffekter. Och det är ju mycket positivt… det behöver inte kosta någonting 😉 I alla fall inte i kronor och ören. Däremot är det ju så att ju mer man anstränger sig, desto bättre resultat får man. Inom rimliga gränser… att överanstränga sig kan ju ge lite andra resultat än man tänkt sig…

Förbättrad hälsa och livskvalitet för den enskilde, bidrar även till minskade sjukvårdskostnader för samhället. Därför tycker jag att det är hög tid att börja anpassa vår infrastruktur så att människor motiveras till ökad vardagsmotion. Säkra cykel- och gångvägar för långpendlare och mellan bostäder, skolor och livsmedelsbutiker skulle göra stor skillnad för en bred grupp människor i vardagen.

Fler föräldrar skulle våga låta barnen ta sig till skolan för egen maskin om de visste att det var en säker väg.

Vi har bott relativt nära skolan men varit i närkontakt med bilar som hållit högre hastighet än de 30 km/h som gäller för övergångsstället 5 min innan kl 8. Hade inte jag varit på plats och ryckt undan barnet hade det varit ett platt barn…

Och när många bilister nu uppenbarligen inte känner till att ett stort antal svenska skolor börjar kl 8 och att många barn är på väg till skolan vid denna tidpunkt, kanske det är bättre att bygga bort problemet. Det finns även en trafikregel som säger att bilister ska stanna för gångtrafikanter vid övergångsställen, men det är få som känner till den regeln…

Eftersom hälsosamma vanor oftast grundläggs tidigt, vore det en stor folkhälsovinst att ge våra barn ett trafiksäkert samhälle.

För cykelpendlare finns en annan problematik…Själv jobbade jag en tid på en ort som ligger 1.5 mil bort. Den kortaste och platta vägen tog ca 45 min att cykla eftersom vägrenen eroderats bort och vajerräckena ätit upp en betydande del vägren av det som fanns kvar. Det betydde i praktiken att man tvingades tvärnita varje gång man blev omkörd av en lastbil… och då förlorar man både fart och tid.

Alternativet var en 2 mil lång berg och dalbaneliknande väg ute i slättlandskapet där det blåser mycket. För den som testat är det ingen nyhet att motvind eller byig sidovind sänker farten. Den vägen tog 1,5 h. Och för den stressade föräldern som ska lämna barn innan jobbet blir detta en ohållbar ekvation. 10-15 min bilresa känns som det enda realistiska alternativet.

Så vill vi ha en bättre folkhälsa, och faktiskt få ned våra sjukvårdskostnader, tror jag att en av de viktigaste åtgärderna är att skapa en infrastruktur där oskyddade trafikanter inte behöver ha livet som insats varje dag för att ta sig till jobbet eller skolan… fast för den som behöver en rejäl adrenalinkick till frukost kan vi ju spara en o annan vägsnutt…

Och förresten borde vi nog spara lite sådana vägar för ett nytt moment i körkortsutbildningen. Många människor kan förmodligen inte på logisk väg förstå konsekvenser. Antar att det är därför vi har halkbanekörning. Så vi bör nog även införa en körlektion på cykel längs farlig väg…

 

Annonser