Frukost


IMG_6268.JPG

Färgstarka oxidanter kan man ha riktigt roligt med när man lagar mat. Rödbetor färgar det mesta. Så även ris. Min senaste faiblesse är ugnsstekta rödbetor. Och rödbetssaft färgar det mesta. Så även riset i mina matlådor 😉 Å andra sidan är det ju lite kul med rosa ris…

Här är receptet:

Rosa ris med ugnsstekta rotfrukter och kyckling (ca 6-8 port.)

Ingredienser: 

  • 1 pkt kycklingfilé ca 6-8 st.
  • 6-7 blad grönkål
  • ca 5-6 rödbetor
  • ca 4-5 morötter
  • 1 stor gul lök
  • olivolja alt. rapsolja
  • några msk vatten
  • salt
  • peppar
  • timjan

Förvärm ugnen till 175 grader. Häll lite olja på en långpanna. Skala och dela rotfrukterna. Skala och hacka löken. Strimla grönkålen grovt och tag bort det grövsta av stjälkarna.

Fördela som på bilden:

Ringla över lite olja och peppra och salta. Häll lite vatten över grönkålen. Fördela kycklingfiléerna över plåten.

(mer…)

Annonser

Idag läste jag det igen… även en mindre mängd ökad vardagsmotion (hushållsarbete, trädgårdskötsel, att stå istället för att sitta, promenader, vardagscykling, leka med barn…) ger mätbara positiva hälsoeffekter. Och det är ju mycket positivt… det behöver inte kosta någonting 😉 I alla fall inte i kronor och ören. Däremot är det ju så att ju mer man anstränger sig, desto bättre resultat får man. Inom rimliga gränser… att överanstränga sig kan ju ge lite andra resultat än man tänkt sig…

Förbättrad hälsa och livskvalitet för den enskilde, bidrar även till minskade sjukvårdskostnader för samhället. Därför tycker jag att det är hög tid att börja anpassa vår infrastruktur så att människor motiveras till ökad vardagsmotion. Säkra cykel- och gångvägar för långpendlare och mellan bostäder, skolor och livsmedelsbutiker skulle göra stor skillnad för en bred grupp människor i vardagen.

Fler föräldrar skulle våga låta barnen ta sig till skolan för egen maskin om de visste att det var en säker väg.

Vi har bott relativt nära skolan men varit i närkontakt med bilar som hållit högre hastighet än de 30 km/h som gäller för övergångsstället 5 min innan kl 8. Hade inte jag varit på plats och ryckt undan barnet hade det varit ett platt barn…

Och när många bilister nu uppenbarligen inte känner till att ett stort antal svenska skolor börjar kl 8 och att många barn är på väg till skolan vid denna tidpunkt, kanske det är bättre att bygga bort problemet. Det finns även en trafikregel som säger att bilister ska stanna för gångtrafikanter vid övergångsställen, men det är tydligen få som känner till den regeln också…

Eftersom hälsosamma vanor oftast grundläggs tidigt, vore det en stor folkhälsovinst att ge våra barn ett trafiksäkert samhälle.

För cykelpendlare finns en annan problematik…Själv jobbade jag en tid på en ort som ligger 1.5 mil bort. Den kortaste och platta vägen tog ca 45 min att cykla eftersom vägrenen eroderats bort och vajerräckena ätit upp en betydande del vägren av det som fanns kvar. Det betydde i praktiken att man tvingades tvärnita varje gång man blev omkörd av en lastbil… och då förlorar man både fart och tid.

Alternativet var en 2 mil lång berg och dalbaneliknande väg ute i slättlandskapet där det blåser mycket. För den som testat är det ingen nyhet att motvind eller byig sidovind sänker farten. Den vägen tog 1,5 h. Och för den stressade föräldern som ska lämna barn innan jobbet blir detta en ohållbar ekvation. 10-15 min bilresa känns som det enda realistiska alternativet.

Så vill vi ha en bättre folkhälsa, och faktiskt få ned våra sjukvårdskostnader, tror jag att en av de viktigaste åtgärderna är att skapa en infrastruktur där oskyddade trafikanter inte behöver ha livet som insats varje dag för att ta sig till jobbet eller skolan… fast för den som behöver en rejäl adrenalinkick till frukost kan vi ju spara en o annan vägsnutt…

Och förresten borde vi nog spara lite sådana vägar för ett nytt moment i körkortsutbildningen. Många människor kan förmodligen inte på logisk väg förstå konsekvenser. Antar att det är därför vi har halkbanekörning. Så vi bör nog även införa en körlektion på cykel längs farlig väg…

 

För några år sedan fick jag upp ögonen för rödbetsjuicens förträfflighet i löparsammanhang…och därför passade jag på att köpa en juicemaskin när den fanns på extrapris. Det var bara det att det inte var särskilt gott med rödbetsjuice gjord enbart på rödbetor. Och just då var jag för upptagen med annat för att ha tid att prova mig fram till ett nytt recept. En annan aspekt är att när man gör juice med denna typ av juicemaskin får man fibrerna som rest. Och rent hälsomässigt behöver vi ju äta fibrer, varför jag är rätt kluven till nyttan med en juicemaskin. Resterna gick förstås att använda vid brödbak osv, men när man jobbar mycket finns inte alltid tiden för att både göra juice och baka.

Jag testade istället att göra äppeljuice, när vi den hösten hade turen att få en massa äpplen. Och det var ju, nåja, ganska gott, tyckte yngste sonen. Själv är jag pollenallergiker och pga korsallergi tål jag inte färska äpplen, så jag fick nöja mig med att producera och diska…

Och diska – ja, det var den mindre angenäma biten. Lyckligtvis gick ju apparaten att diska i diskmaskinen, vilket jag med min egenhet (älskar att laga mat men avskyr att diska 😉 ), förstås redan hade kollat upp innan jag köpte den. Men det är en ganska stor mojäng med många delar, och den tog till min förskräckelse upp nästan hela diskmaskinen! Och för någon som ofta tillagar alla dagens måltider (frukost, lunch, middag och kvällsmat) blir det lätt både två och tre diskmaskiner fulla varje dag. Så den här intressanta juicemaskinen hamnade till slut i skymundan, längst bak i ett skåp…

…och vad jag läst och hört i bekantskapskretsen, är detta dessvärre ett vanligt fenomen, som ofta drabbar inte alltid helt oumbärliga köksmaskiner, vilka vi numera har ganska gott om. Ja många har ju genom åren skaffat sig bakmaskin, hushållsmaskin, mixer, stavmixer, äggkokare, elektrisk apelsinpress, våffeljärn, toastjärn, brödrost, mikrovågsugn, skärmaskin, riskokare, slowcooker, fritös, fonduegryta, elvisp, osv. Ja, jag inser nu att det skulle gå att räkna upp minst tio saker till om man lägger till kaffebryggare, vattenkokare, kaffemaskin mm. Nästan skrämmande när man börjar tänka efter – hur många prylar man idag har i ett vanligt kök. Lyckligtvis har inte just jag samlat på mig allt detta – än i varje fall 😉 … Men jag inser när jag börjar tänka efter att jag har rätt många fler elektriska köksapparater än vad jag vill kännas vid…

I somras flyttade jag till en mycket trevlig gammal lägenhet byggd på 30-talet. Den har så vackra fönster att jag i det längsta väntade med att sätta upp gardiner. Ett vackert kök, och till och med vackra element. Och två ! balkonger mot en underbar trädgård där jag kan sitta och njuta av ett helt kvarters stora parkliknande trädgårdar utan direkt insyn. Det finns bara några små intressanta dilemman med denna charmiga lägenhet, som jag missade när jag tittade runt här första gången.

Ja, köket är inte extremt litet. Jag får plats med ett litet bord och några stolar och ett helt vitrinskåp. Men köksskåpen som på ytan ser ut att vara normala, visade sig bara ha halv golvyta.  Förmodligen luft bakom, för de är grundare än spisen. Och kökslådorna är fejk. De är en del av köksluckorna 😉 , vilka i och för sig är mycket fina och gedigna. Men köket krävde en hel månads klurande, innan jag lyckades få till fungerande lösningar för min ganska omfattande köksutrustning. Och i detta sammanhang övervägde jag att förpassa juicemaskinen till källarförrådet, eller till de sälla jaktmarkerna… Men nu har jag ju fler egenheter, än att jag inte är så förtjust i att diska… jag gillar inte att kasta fungerande saker som jag redan har införskaffat. Jag brukar istället tänka mig för både en och två gånger – innan jag köper något. Däremot ger jag ger gärna bort saker till någon som har nytta av dem, eller säljer det jag inte behöver. Men jag är rätt bra på att återanvända saker i nya sammanhang. Och innan jag beslutade om min juicemaskins vidare öde, bestämde jag mig för att ge den en chans till 😉 … och efter att ha fått till en mycket god juice på färsk ingefära och morot, har jag bestämt mig för att låta min kära juicemaskin få bo kvar i mitt kök ett tag till.

Det senaste året har jag jobbat alldeles för mycket och med oregelbundna arbetstider och för lite sömn, har inte spegeln varit någon jag umgåtts med allt för flitigt 😉 . Efter att ha funderat lite kom jag fram till att jag nog behövde hjälpa mina njurar lite på traven efter all stress och de  litervis med kaffe jag hällt i mig… och morotsjuice ska tydligen ha en renande effekt. Jag har inte riktigt hittat något tydligt orsakssamband än, men min nya morotsjuice har blivit en riktigt bra återställare efter löpträningen och gör mig pigg även i andra sammanhang. Jag får leta vidare efter hållbara argument för på vilket sätt morotsjuice renar kroppen. Men oavsett innehåller morötter bra med karoten (förstadium till A-vitamin) och ingefära ska motverka inflammationer, ge ökad blodcirkulation och hjälpa mot illamående. Och här är det enkla receptet:

 

Ingefära- och morotsdryck.

En effektiv återställare- morotsjuice med färsk ingefära.

 

Mortsjuice med färsk ingefära (1 glas)

Ingredienser:

  • 3-5 st färska morötter. Ekologiska kan användas oskalade, skär bara bort ändarna. Jordiga morötter borstas och sköljes noga om de inte ska skalas. (Ekologiska morötter innehåller mindre gifter än ej ekologiska. Miljögifter finns i större mängd i skalet varför icke ekologiska rotfrukter bör skalas – trots att skal i övrigt ofta är nyttigt.)
  • ca 3 cm färsk ingefära (skalas).

Om juicemaskin används: Följ maskinens anvisningar och gör juice på morötter och ingefära. Behöver inte smaksättas ytterligare då morötter har en mild lätt söt smak och ingefära ger fräschör åt juicen. Drick direkt. Saknas juicemaskin går det även att mixa ingredienserna till en smoothie.

 

 

Nöt- och fröbrödf

Ett nöt och frörikt bröd – fyllt med vitaminer och mineraler och som ger ett stabilt blodsocker.

När min lillasyster kom på besök hade hon med sig en fin present som jag blev mycket glad över! Hon hade bakat ett s.k. nötbröd – eller LCHFbröd, om man så vill. En del kallar det för stenåldersbröd… tja, kärt barn har många namn.

Jag är ingen anhängare av någon viss diet, men jag har lärt mig den hårda vägen hur viktigt det är att ha ett stabilt blodsocker när man ska sitta stilla och använda hjärnan under längre tid. Det här brödet visade sig ge just den effekten. Det är dessutom nyttigt och mättande och smakade gott. Men de egenskaperna har många brödsorter utan att för den skull ge stabilt blodsocker i flera timmar.

Receptet är hämtat någonstans ute på internet och jag har inte prövat att baka det själv. Men jag har som sagt smakat på resultatet och tyckte att det var ett bra komplement till veckans matlådor. T.ex. snabbmatlåda med en hel avokado, ett kokt ägg och en frukostkaka. Med två skivor nötbröd till stod jag mig hela eftermiddagen och kunde till och med hoppa över mellanmålet kl 15, eftersom jag fortfarande kände mig mätt och klartänkt. Och här är receptet:

LCHF – nötbröd

Ingredienser:

  • 100 g (2,5 dl) valnötter
  • 100 g (1,5 dl) hasselnötter
  • 100 g (1,5 dl) sötmandel
  • (ev. 100 g (1,9 dl) hela linfrön)*
  • 100 g (1,5 dl) sesamfrön
  • 150 g (2,5 dl) pumpakärnor
  • 150 g (2,5 dl) solrosfrön
  • 75 g (1,1 dl) russin (kan uteslutas)
  • 1 tsk salt
  • 1 dl olivolja
  • 6 st ägg

Sätt på ugnen på 160 grader. Klä en avlång brödform med bakplåtspapper. Blanda ihop alla ingredienser väl i en bunke. Häll smeten i brödformen och platta till ytan. Ställ formen i mitten av ugnen och grädda i 60 min. Ta ut limpan och ta ur den ur formen. Låt den svalna på galler under en bakhandduk. Brödet är har relativt lång hållbarhet.

*) Eftersom det numera finns en varning kring att äta krossade linfrön (Livsmedelsverkets hemsida), har jag nu ändrat i receptet, till hela linfrön. Men tills det är helt klarlagt vad som gäller för linfrön, kan man helt utesluta linfrön om man vill vara på den säkra sidan.

Nu har vi en ny frukostfavorit i familjen… I tre dagar har jag fortsatt att baka dessa frukostkakor på begäran 😉

Det började med att min yngste son såg på ett barnprogram på TV, där de bjöd på kakor. Av någon anledning förknippade han det med mina lite nyttigare kakor som jag ibland gör till frukost. Enda problemet med dem är att jag aldrig skrev ned något recept, så det har varierat rätt mycket i smak. Men tydligen har jag bakat några som smakade ungefär som mina brynta havregryn som jag brukar toppa A-filen med. Så jag provade mig fram till ett nytt recept. Och nu har jag fått baka dessa på begäran igen… Fast de är ju rätt goda, och lyckligtvis mättar de rätt bra så de räcker till mig också 😉

Här är receptet:

Nyttiga kakor

Goda frukostkakor

Frukostkakor (12 st =  ca 3-4 port.)

Ingredienser:

  • 2 dl havregryn
  • 1 dl fullkornsdinkelmjöl alt. fullkornsvetemjöl
  • 1 dl vetemjöl alt. fullkornsvetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk äkta vaniljsocker
  • 1/2 tsk ingefära
  • ca 1/2-1 tsk kanel
  • 1 msk rörsocker (kan ersättas med ca 1/2 tsk salt om man vill ha osötade kakor till ex ost,uteslut i så fall äv. vaniljsocker)
  • ca 0,25-0,5 dl olivolja
  • ca 1/2-1 dl vatten
  • 1 ägg (kan utelämnas om man inte tål ägg)

Förvärm ugnen till 200 grader C. Täck en plåt med bakplåtspapper eller smörj den med fett (ex. Smör). Rör i hop de torra ingredienserna i en bunke/skål. Tillsätt oljan och rör om. Tillsätt så mycket vatten att det blir grötliknande konsistens. Rör ned ägget. Fördela smeten på plåten med hjälp av två matskedar (ca 1 rågad msk/kaka). Grädda i ugnen ca 7-10 min. (Tiden gäller för varmluftsugn. Vanlig ugn kan ta några minuter ytterligare.) Passa så att de inte blir brända. De är klara när de är gyllene och fått lite färg i kanterna och på undersidan.

Kakorna innehåller lite rörsocker men är inte onyttigare än ex. frukostflingor eller t.ex. tekakor. Eftersom kakorna innehåller havregryn, fullkorn, olivolja och ägg mättar de bättre. Kompletterat med t.ex. ett kokt ägg och en nyttig bärsmoothie blir det en bra frukost.

Ibland börjar frukten bli lite brun och ful här och var… och då är det ett bra tillfälle att unna sig en mycket god fruktsallad som mellanmål eller efterrätt…

kiwi, äpple, banan, apelsin, yoghurt, honung

En god efterrätt – fruktsallad: clementin, banan, kiwi och äpple med yoghurt och honung.

Fruktsallad med yoghurt och honung (1 port.)

Ingredienser:

  • 1 banan
  • 1 clementin (alt. annan citrusfrukt ex. apelsin)
  • 2-3 kiwi
  • 1 äpple
  • ca 1/2-1 dl mild naturell yoghurt (ca 3,8 % fetthalt)
  • ca 1 tsk – 1 msk flytande honung (beroende på hur sött man vill ha)

Skala och skär frukten i bitar. Lägg upp/blanda i en djup tallrik/skål. Bland yoghurt och honung. Ringla över frukten.

Bon appétit!

Kornmjöl tycker jag är ett rätt spännande livsmedel, som ligger ”rätt” i tiden. Det har en del intressanta hälsoegenskaper (bl.a. ska det bidra till ett stabilare blodsocker än ex. vetemjöl) och jag misstänker att det kan tänkas komma fler studier framöver som visar på fler positiva hälsoegenskaper…

Kornmjöl har dock inte så där lysande bakegenskaper, eftersom det har en lägre glutenhalt än t.ex. vetemjöl, och det är en av anledningarna till att jag hittills inte brytt mig om att baka bröd på korn. (Kornmjöl är inte glutenfritt och är inte något alternativ för den som inte tål gluten). Men kornmjöl ska även bidra till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, och det är väl där någonstans jag fick upp ögonen för det.  En annan anledning till mitt intresse för kornmjöl är att jag är intresserad av historia. Främst kanske ur ett etnologiskt perspektiv. Ska jag vara ärlig bryr jag mig inte så mycket om kungar och stordåd eller exakta årtal. (Förutom möjligen Hastings 1066 e.Kr.) Det som fångar mitt intresse är mer hur folk i allmänhet levde, vad som växte då, deras livsvillkor, vilken teknik de hade tillgång till, etc, och hur de kunde överleva i denna karga nord… 😉

Innan jul blev jag ombedd att skriva en text om vikingatida mat. Främst vikingatida julmat. Det visade sig dock vara betydligt svårare än jag trott. För jag tyckte att jag hade skaffat mig en ganska god inblick i det vikingatida samhället och vad vi åt i Sverige redan under forntiden. Men när jag började leta fakta insåg jag att dessa fakta är rätt godtyckliga. Bara för att det växte lingon här då, betyder ju inte att man vet att man åt lingon till vardags. Och bara för att att man åt vissa saker på vikingatiden, betyder det ju inte automatiskt att dessa fanns med på julbordet. De skriftliga källorna skrevs betydligt senare och det är vanskligt att utgå ifrån att de är absoluta sanningar. Förmodligen var det ganska stora lokala variationer i Vikingarnas kost, eftersom man till stor del själv producerade det man åt och avstånden var långa geografiskt mellan de olika populationerna.

Men en intressant iakttagelse av det man tror att vikingar åt (utifrån maginnehåll, gravar, soptippar, förråd, skriftliga källor, biotop etc) är att vikingen förmodligen åt enligt dagens kostrekommendationer. Intressant. Till skillnad från dagens svenskar åt alltså vikingen efter dagens kostrekommendation. Åtminstone de som inte var trälar eller så fattiga att de svalt. Och på den här tiden åt man främst kornmjöl. Det är ett härdigt sädesslag som växer bra även i Norrland.

Hur såg då vikingens hälsa ut? Ja, den var förhållandevis god. De ägnade dagarna åt idrottande (brottning, simning, hopp, bågskytte, ridning, stridsteknik, lekar, skidåkning, skridskoåkning mm) och kroppsarbete och åt bra mat.  De blev dock sällan över 40 år, men det berodde mer på att det var en rätt våldsam tid att leva i. Många fick även förslitningsskador. Både bönder och krigare (de flesta var dessutom inte professionella krigare, utan snarare mångsysslare (jakt, fiske, bonde, smed, snickare…) som ibland frivilligt och ibland ofrivilligt gick i viking)). Vikingar hade ofta förslitningsskador pga rodd. Deras tänder var ofta nedslitna pga att mjölet innehöll stenmjöl som man tror hamnade i mjölet när det maldes. Förutom olyckor och krigsskador var en vanlig dödsorsak lungsjukdomar. Men i stort var vikingatiden en betydligt hälsosammare epok än de som kom efter.

Eftersom mitt intresse för kornmjöl hade väckts fick det följa med lite kornmjöl från affären när jag handlade. Och sedan blev det stående i skafferiet några veckor innan jag började fundera på vad man nu skulle hitta på för roligt med det. Efter lite sökande på nätet hittade jag ett kort och koncist recept som ansågs ge det vikingatida brödet. Eftersom det var enkelt snodde jag det rakt av och provade. 1 dl vatten och 3 dl kornmjöl. Men det smakade rätt trist… faktiskt väldigt smaklöst… 😦

Så jag började fundera. Salt är det som gör den stora skillnaden mellan ett gott och ett intetsägande pappersliknande bröd… Och det är ju möjligt att man tillsatte salt i det vikingatida brödet. Kummin är en krydda som växte här på vikingatiden. Alltså är det möjligt att någon kanske använde det redan då. Det mesta brödet som bakades då finns det ju inte några spår av nu. Det åts nog snarare upp till sista smulan. Nedanstående recept härstammar alltså inte från något arkeologiskt forskningsprojekt, utan är min fria tolkning som jag prövat mig fram till, av ett tänkbart vikingabröd utifrån de ingredienser de bör ha haft tillgång till. Eller framförallt, ett modernt smidigt, snabbt (behöver inte jäsas) och relativt hälsosamt bröd att baka till frukost eller som tillbehör medan soppan kokar. Eller som snabbakat bröd när man är på semester och har begränsade matlagningsmöjligheter. Eller för den som vill leka viking… 🙂 – Väl mött i skogen!… 😉

kornmjöl bröd recept

Med en smak från Vikingatiden – osyrat kornmjölsbröd

Vikingatida bröd (ca 9 st) (Osyrat kornmjölsbröd)

Ingredienser:

  • 3 dl kornmjöl
  • 1 krm salt
  • 1 dl kallt vatten (ev. kan man byta ut ca 2 msk vatten mot surmjölk (fil/yoghurt) för att få ett mjukare bröd)
  • ev. 1-2 krm stött kummin
  • ev. 2 msk smör

Blanda de torra ingredienserna. Tillsätt ev. smör (behövs ej men ger ett mjukar och fylligare bröd). Tillsätt vätskan och arbeta ihop till en klump. Dela i valnötsstora klumplar (blir ca 9 st). Forma till runda bollar och platta till dem till runda kakor. Har man tillgång till kavel, kavla dem så tunt det går utan att de går sönder. Har man ingen kavel duger det att platta till dem med fingrarna (enklast om plattar till dem, vänder upp och ned och plattar till på nytt om och om igen till önskad grovlek). Hetta upp en panna (stekpanna, wok, traktör etc.) på spisen eller använd heta stenar eller galler över öppen eld och grädda på båda sidor tills bröden får lite färg. De kan ätas direkt eller sparas några dagar. Bröden kan även bakas i ugn, överst i ca 225 grader i ca 5 min. Vill man göra hårt tunnbröd/knäckebröd kan de ligga kvar på eftervärme antingen en stund i ugnen eller på den varma plåten i rumstemperatur. Vill man ha mjukare bröd tas tar man bort dem från värmen så fort de är klara. Serveras gärna med smör och ev. tilltugg (t.ex. pålägg). Passar till soppa eller gryta. Ett bröd som är enkelt att tillaga i naturen.

Nästa sida »