kvarngryn av fullkorn, bönor och kryddgrönt

Snabb nyttig mat – buljongkokt korn-, råg-, vete- och havregryn, blandade bönor toppat av färsk timjan och gräslök. Tacosås smakar gott till, även om den inte finns med på bilden…

Ibland är det bra att inte ha för bråttom när man handlar. Då kan man upptäcka nya livsmedelsprodukter på butikens hyllor, som omväxling 😉

Eller de kanske inte är såå nya. Det är bara det att man inte lagt märke till dem tidigare. Men det spelar ju mindre roll, eftersom de hur som helst blir ett nytt inslag hemma i ens eget kök…

Häromdagen hade jag bestämt mig för att titta efter hela korn, gärna fullkorn. Och varför hade jag då gjort det? Jo, jag är rätt trött på pasta, ris och potatis. Även couscous och quinoa har blivit vardagsmat här hemma och ibland behöver man förnya sig. I alla fall jag. För efter ett tag börjar jag tappa aptiten om jag inte hittar på något nytt intressant. Funderar på om det är så att min kropp vill ha nya näringsämnen, eller om det kanske är lite för mycket arsenik i riset, kadmium i pastan och andra miljögifter i potatisen 😉

Ja, det är dessvärre miljögifter i vår mat. I små mängder. Och det går beklagligtvis inte att helt komma ifrån, eftersom gifterna finns i den miljö som maten produceras. Men då är det positivt att äta så många olika typer av födoämnen som möjligt. Olika livsmedel innehåller olika miljögifter, och om man äter varierat blir mängden vi äter av varje enskilt miljögift mindre. Förvisso får vi i oss fler sorters gifter, och det kan i och för sig ge andra synergieffekter. Men normalt är det bättre att få i sig små mängder av många saker, än en för hög halt av ett ämne.

En annan aspekt är att om man utsätts för gifter i mindre mängder under lång tid vänjer sig kroppen. För länge sedan åt t.ex. många potentater små mängder arsenik. Helt frivilligt. Anledningen var att genom att äta lite arsenik under lång tid, så blev kroppen tåligare för detta gift. Det var helt enkelt inte lika enkelt att förgifta regenten längre. Det krävdes en högre dos för denne skulle dö av just detta gift. En omvänd metodik för att förebygga fatal ohälsa.

Baksidan av att äta gifter, även i små mängder är förstås att vissa lagras i kroppen. Men vi lever inte i en giftfri miljö, så vi får helt enkelt lära oss att leva med tanken på att vi får i oss gifter. Att leva i skräck för dessa gifter påverkar förmodligen hälsan än mer negativt än vad själva miljögiftet gör. Så det är klokare att göra vad man kan för att minimera exponeringen av gifter och sedan förpassa tankarna ur vårt medvetande.

Och jag är inte så säker på att det var bättre förr heller. Det fanns ju en anledning till att de drack öl och vin istället för vatten. Då ansåg man att man blev sjuk av vatten. Och det blev man säkert eftersom man på många ställen använde de strömmande vattendragen som avlopp och samtidigt tog vatten därifrån till hushållet… Det fanns inte så många skyddsombud på dåtidens arbetsplatser och arbetsmiljö/miljölagstiftningen var inte särskilt utvecklad innan 1900-talet. Napoleon tros ha dött av kvicksilverförgiftning. Inte därför att man tror att han blev mördad, utan därför att det visat sig att väggarna i det rum där han bodde under sina sista år – var tapetserat med tapeter vilka var målade med kvicksilverhaltig färg. Ja, man har ju använt en mängd gifter i vardagslivet under många hundra år, som vi lyckligtvis slipper utsättas för idag.

Ska man då deppa ihop och sluta bry sig om vad man äter? Nej, jag anser inte det. Det vi äter har betydelse för hälsan. Ju näringsrikare mat vi äter – desto bättre förutsättningar får vi att kunna hantera de gifter vi får i oss, eftersom det förbättrar vårt imunförsvar. Ju friskare vi är – desto bättre klarar vi av att hantera olika gifter och andra påfrestningar som vi råkar ut för. Och många gånger är kroppen så finurlig att den har utvecklat en förmåga att hellre ta upp de näringsämnen den behöver än det som är giftigt. Om det den behöver finns med i maten vi äter, förstås. Ex. tar kroppen hellre upp järn än kadmium. Så finns det gott om järn i en matvara tar den hellre upp det än kadmiumet som kanske också fanns där. Men det är ju klokt att minimera intaget av gifter om man kan.

Just fullkorn och hela korn är särskilt bra om man vill ha ett stabilt blodsocker och det är dessutom näringsrik mat. Dvs. ett prisvärt och ekonomiskt livmedel. Ja, personligen så relaterar jag priset till hur näringstät en vara är. Mitt mål är att få så mycket näring som möjligt per krona… eftersom jag betraktar min kropp som en mycket exklusiv maskin som behöver det bästa bränslet om den ska fungera både effektivt och bra i längden.

Om man bortser från det mest uppenbara – att en matvara ska smaka gott och vara fräsch – så är ett annat kriterium att den helst ska ha förhållandevis lång hållbarhet, men även vara snabblagat eller åtminstone ej ha tidskrävande hantering. En faktor som många glömmer bort att räkna med när det gäller priset på mat – det är svinnet. Allt som går i soporna är ju också en kostnad. Att kasta rester eller mat som man inte hann att äta/laga gör att maten kostar onödigt mycket.

I min vardag måste jag vara flexibel tidsmässigt, och då är det viktigt att jag har mat hemma som tar minimal arbetsinsats att laga. Eftersom jag ofta arbetar stillasittande vid datorn och behöver tankeskärpa är mat som ger stabilt blodsocker viktigt. Och till det passar den här maten bra. Kryddgrönt är inte bara fint att se på, det innehåller en del näring också… och det kräver inte någon tillagning.

Just den produkt jag hittade bland grynen i affären heter Svenska Kvarngryn och är en blandning av våra fyra sädesslag – havre, vete, råg och korn. Lite snudd på reklam här 😉 men ”å” andra sidan tyckte jag att det var en bra och prisvärd produkt. Och med tanke på alla skräpprodukter man kan hitta i butikerna utan någon större ansträngning, kanske det är på sin plats att lyfta fram det som är bra. Om man vill slippa att göra sås är det enkla tipset att låta en buljongtärning alt. kycklingsky följa med ner i kokvattnet. Det blir ju även lite extra näring som följer med på köpet och berikar maten ytterligare… och bönorna jag serverade till var en blandning av färdigkokta bönor som inte kräver vare sig tillagning eller upphettning. M.a.o smidig, nyttig, billig och lättlagad snabbmat… 🙂

fullkornsgryn

Prisvärd mat – Svenska kvarngryn

Ja, det här inlägget blev visst ett spretigt sådant – en salig blandning om nyttig snabbmat, behovet att variera vår mat och lite tankar kring miljögifterna i vår mat och vår miljö. Men ibland hänger saker ihop mer än vad man kanske ser vid första anblicken…

Annonser
Kallrökt lax och couscous

Snabb mat i värmen – kallrökt lax, kokt ägg, buljongkokt couscous, gul paprika och gurka.

Varma lata dagar. Det finns så mycket roligt att göra när sommaren äntligen är här. Att laga mat i värmen känns ofta inte särskilt lockande. Och det är sällan som man är speciellt hungrig heller. Då är det tur att det finns genvägar 🙂

Couscous är smidig semestermat. Den behöver bara läggas i kallt vatten och kokas upp och får sedan stå under lock i ca 3-5 minuter. Mycket smidigt även där matlagningsmöjligheterna är begränsade. Förmodligen kan man nog tillaga den direkt i en kåsa, genom att hälla uppkokat vatten i kåsan och röra om… Man kan tillsätta lite salt och olja om man vill. Jag brukar koka med en halv buljongtärning till 4 portioner eftersom det ger lite mer smak. Då måste man inte ha någon sås till. Vill man ha sås kan man enkelt smaksätta lite crème fraiche eller grekisk yoghurt med några kryddor eller örter som man tycker om.

Kallrökt lax är min och mina barns favorit. Den är inte så billig och rökt ska man inte äta allt för ofta. Men laxen i sig är mycket nyttig. Ja, kallrökt lax behöver ju inte tillagas alls. Kokt ägg drygar ut om man har lite lax. Ägg kan kokas i förväg och tas med. De är goda ljumna. Har man en äggskivare går det snabbt att få till trevliga skivor. Paprika och gurka är smidiga grönsaker….

Gurksoppa passar både till förätt och matlådor.

Gurksoppa passar både som förrätt och till matlådor…

Just nu är det säsong för slanggurka och då är det kul att passa på och prova lite annorlunda gurkrätter.

För länge sedan när jag som student hade det knapert fanns det bara en slanggurka kvar i kylen, och då hittade jag ett recept på gurksoppa i Vår kokbok. Till min förvåning blev det riktigt gott.

Några år senare när jag och min sambo hade tröttnat på att gå ut och ” festa”, började vi istället bjuda hem goda vänner på tre- eller fyrarätters menyer. Det var jättekul att laga och bjuda på riktigt god mat och dessutom ett trevligt sätt att umgås. Och då kom receptet med gurksoppan väl till pass.

Det passar som en lätt förrätt, eftersom man inte blir övermätt av den. Det gäller att inte ha för tung mat som förrätt om man ska orka med huvudrätten och desserten också. Sambon lyckades väldigt bra med gurksoppan. Den blev mycket uppskattad. Till skillnad från mig följer han recepten till ”punkt och pricka”… och då blir ju oftast resultatet väldigt bra.

När vi fick barn hade vi inte längre tid att bjuda hem vänner på god mat. Kolikbarn, vabbande, jobb- och dagisrace mm satte punkt för dylika utsvävningar. Det fick bli vardagsmat för ”hela slanten”. Så gurksoppan försvann i glömskan. Men när vi nu kom hem efter en liten semesterresa var det ganska tomt i kylen. Där låg bara några slanggurkor och såg ensamma ut… Och efter att mestadels ha levt på fet och stabbig snabbmat längs vägarna, längtade jag efter lätt och fräsch mat. Gurkorna påminde mig om den fräscha gurksoppan.

Men det blev inte riktigt som jag tänkt. I min gamla kokbok stod det att man skulle göra en pasta av smör och mjöl och röra ned i den kokande soppan. Det blev klumpigt. Min yngste son var lite trött och grinig och vi blev osams mitt i matlagningen. Jag var inte särskilt närvarande.

Men jag kunde ändå inte förstå varför sambon lyckats så bra, då för länge sedan, och jag nu mer gjorde klimp än soppa. Så jag tittade i hans gamla kokbok (vi har två versioner av vår kokbok, och hans är lite nyare än min). Och där hittade jag förklaringen. Här hade man rört ut mjölet i kallt vatten istället för smör. Och det tycker i alla fall jag är lättare att lyckas med. En annan skillnad är förstås att vi då inte hade barn att ta hand om, samtidigt som vi lagade soppa…

Gurksoppan blev god, även med klumpar. Det tyckte även våra misstänksamma barn. Fast äldste sonen gillade inte att det var hela gurkskivor i soppan. Men själva ”soppan” gillade han. Den yngste var mycket misstänksam över hela grejen med soppa på gurka. Han blev glatt överraskad och åt en stor portion. Till min förvåning. (Han var ju så trött och grinig och skulle först inte alls äta…).

Idag åt jag resterna till middag och det smakade ännu bättre än i går. Så det kanske är en soppa som tjänar på att lagas lite i förväg. Här är min version av receptet från vår senaste version av Vår kokbok:

Gurksoppa  (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 slanggurka
  • 1 liter vatten
  • 2 hönsbuljongtärningar (alt. grönsaksbuljong alt. kycklingsky)
  • 2 msk vetemjöl
  • 1/2 -1 tsk körvel
  • salt och peppar efter smak
  • 1/2 dl grädde
  • 1 äggula
  • ca 1/2-1 dl grovhackad persilja

Koka upp 1 liter vatten i en vattenkokare (går lite snabbare). Skölj och dela gurkan i två delar. Riv halva gurkan grovt (alt skär den i små bitar). Häll 1/2 liter vatten och den rivna gurkan i en gryta och låt småkoka ca 5-10 min. Skiva under tiden resten av gurkan till ”lövtunna” skivor. Mixa uppkoket av gurka och vatten till en slät soppa. Tillsätt resten av vattnet och smula ned buljongtärningarna. Låt koka upp. Rör ut mjölet i lite kallt vatten och häll ned det med fin stråle i soppan, under omrörning. Låt koka upp och sedan småkoka ca 3-5 min. Smula ned körveln och rör om. Smaka av med salt och peppar. Tag bort soppan från värmen. Rör samman äggulan och grädden. Häll det i soppan och vispa/rör om ordentligt.  Lägg i gurkskivor och hackad persilja och rör om. Färdigt att servera.

Soppan passar som förrätt alt. som en lättare huvudrätt med ett gott bröd till (och ev. en lite mer rejäl efterrätt ).

När man blir förkyld eller får influensa tappar man ofta aptiten. Men något behöver man få i sig, och har man feber är vätska viktigt. Soppa är lättsmält näringstät och vätskerik mat. Här är ett recept på en snabb och lättlagad soppa som min yngste son tyckte om och åt trots att han inte hade någon aptit och som jag brukar servera mig själv när jag blir sjuk. Sonen som vaknat med en rejäl förkylning var faktiskt nästan bra till kvällen, men att det var soppans förtjänst törs jag inte lova 😉 … hursomhelst innehåller den många näringstäta ingredienser som hjälper immunförsvaret lite på traven.

Soppa för små sjuklingar (och stora 😉  ) (Ca 2 port.)

Ingredienser:

  • 2-3 msk olivolja
  • 1/2 – 1 gul grovhackad lök
  • 2 klyftor vitlök, finhackad
  • 1/2 liter kokande vatten + 1 buljongtärning (grönsak alt. kyckling) eller 1/2 liter sky (ex. kyckling)
  • 1-3 morötter (beroende på hur stora de är)
  • 1 – 2 potatisar (-”-)
  • ev. 1/2 dl hackad fryst grönkål
  • ev. 1 msk tomtpure (även ”tacosås” fungerar)
  • ev. 1-2 msk hackad persilja
  • 1 krm kyndel
  • salt och peppar efter smak

Skala och hacka lök och vitlök. Skala moroten och potatisen. Dela morötterna i ca 3 cm långa stavar och potatisen i två delar och skiva dem. Hetta upp oljan i en kastrull (koka gärna upp vattnet i vattenkokare under tiden). Fräs lök, vitlök, morot och potatisen i oljan på medelhög värme tills löken är mjuk (ska inte bli brun, då är värmen för hög). Tillsätt vattnet/skyn och låt koka upp. Rör ned ev. buljongtärning och grönkålen. Smula ned kyndel och rör om. Låt småkoka med lock på glänt, tills potatisen och moroten är mjuk, 10 min. Smaksätt med salt, peppar och ev. tomatpure och persilja.

Smakrik soppa med smetana...

I går förberedde jag och kokade högrev för att göra rysk rödbetsoppa till ikväll. Idag jobbade jag hemma och var ensam över lunchen, så till lunch blev det en improviserad snabbsoppa… och den blev riktigt god, men med lite ”beska” – kålroten jag använde var nog lite besk… men det gav ”å andra sidan” soppan lite ”karaktär”… Till soppan provade jag Arlas nya färdiga Smetana, och den var riktigt god…
 
Smakrik soppa (ca 2-3 port.)
 
Ingredienser:
  • 1 morot
  • 1 potatis
  • 3 rödbetor
  • 1 liten kålrot
  • 3 små vitlöksklyftor
  • 1-2 dl hackad grönkål (använde fryst)
  • 1 dl röda linser
  • 1 dl skuret kokt kött (ex. högrev)
  • 2 dl köttsky (spad från köttkoket)
  • 1/2 grönsaksbuljongtärning
  • ca 4 dl vatten
  • grovmalen peppar
  • salt

Skala, tvätta och skär rotfrukterna och vitlöken( hackad) i bitar och lägg dem i en gryta (som rymmer ca 3 l). Tillsätt grönkål, linser, kött, sky, buljong och vatten och låt koka upp. Rör om och låt småkoka ca 15 min. När kålrot och rödbetor är genomkokta är soppan klar. Smaka av med lite salt och peppar. Vill man ha mer sting i soppan kan man krydda extra med lite chilipeppar eller sambal olek. Servera gärna med Smetana eller annan tjock naturell yoghurt eller kvarg. Soppan går bra att spara någon dag i kylen eller att frysa.

Högrev är lite billigare nötkött som är mycket prisvärt. Får det koka tillräckligt blir det mycket mört och smakrikt.

Kokt högrev

Ingredienser:

  • 800g – 1 kg högrev
  • 2-3 l vatten (så att det täcker köttet)
  • ca 1,5 msk salt
  • 1 lagerblad
  • 7 vitpepparkorn

Lägg i köttet i en gryta och häll i så mycket vatten att det täcker köttet. Salta. Koka upp och skumma. Sänk värmen och lägg i lagerblad och pepparkornen. Låt småkoka ca 1,5-2 timmar. Spara skyn och använd istället för buljong i soppor och såser. Skär köttet i mindre bitar och servera gärna i soppa eller med potatis och sås.

Nu efter jul och all ”tung” julmat riktigt längtar jag efter fisk. Det fanns lite av varje här hemma att ta till vara, så idag blev det en improviserad fisksoppa till middag. Jag hittade nämligen inte något bra recept på det vi råkade ha hemma…

Soppan blev faktiskt riktigt god, så här är resultatet…

Fisksoppa (ca 4 port.)

Ingredienser:

  • 2 små gula lökar (alt. 1 stor gul/röd lök alt. 1/2 purjolök el. dylikt)
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 liten morot
  • 3 potatisar
  • 3 stora blad av salladskål (går att byta ut mot annan grövre sallad, spenat, grönkål, eller ex. vitkål)
  • 3 msk olivolja (eller annan värmetålig olja)
  • 2 fiskbuljongtärningar (alt. koka egen buljong av fiskskrov mm, fisksky eller grönsaksbuljong)
  • 1 liter kokande vatten
  • 2 stora fiskfiléer/alt fryst fisk 300 g (tinad eller halvtinad ) av vit fisk (kolla gärna på vilka som är ok i en fiskguide ex. naturskyddsföreningens gröna guide)
  • ca 2 dl små broccoli buketter
  • salt
  • peppar (gärna vitpeppar, men jag tog svartpeppar i brist på bättre …  😉 )
  • ev. ca 1/2 dl hackad persilja eller dill
  • ca liten 1/2 pressad citron
  • 1/2-3/4 dl grädde (gärna 40% )

Koka upp vattnet i ex. en vattenkokare. Skala och hacka/strimla lök, vitlök, morot och salladskål. Hetta upp oljan i en större gryta och fräs dem mjuka i oljan på medelgod värme (det ska inte bli brynt) under några minuter. Skala under tiden potatisen, Dela dem på mitten och skär dem i cm-tjocka skivor, lägg i och rör om. Smula ned buljongtärningarna och tillsätt det uppkokade vattnet. Rör ut buljongen. Skär fisken i ca 3-4 cm stora bitar och tillsätt den. Rör om och tillsätt broccolin. Låt koka/sjuda ca 5 min. Känn med provnål, det är klart när potatisen och broccolin är mjuka. Prova gärna och dela en fiskbit och se så den är vit rakt igenom. Smaksätt med citron, salt och peppar (och ev. dill och persilja). När soppan är klar, tag av den från värmen och rör i grädden. (Soppan kan skära sig om den kokas igen pga. kombinationen citron och grädde).  Servera gärna soppan med lite gott bröd.

Krämig Blomkålssoppa (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 blomkålshuvud
  • 1 morot
  • 1/2-1 gul lök
  • 1 liter buljong, ex. spad från kokt kyckling, grönsaker eller kött (alt 1 liter vatten + 2 buljongtärningar)
  • 2 msk olivolja (alt smör eller annan värmetålig olja)
  • ca 1 dl grädde
  • 1/2 dl klippt eller finhackad persilja
  • ev. peppar och salt
  • (ev. 1-2 msk smör och 2 msk mjöl till redning)

Skala morötter och lök och skär moroten i bitar (ca 1-2 cm stora) och hacka löken grovt. Ansa blomkålen (tag bort fula blad och det yttersta på rotstocken) och tvätta den. Skär bort blasten och rotstocken och skär det i bitar (ca 3 cm stora). Hetta upp oljan och fräs lök, morot, blast och rotstock under omrörning några minuter.

Häll på buljongen, koka upp och låt sedan småkoka i ca 10 min (används fryst buljong kan den tina i grytan på måttlig värme under lock, används buljongtärningar och vatten kan man låta koka upp vattnet i vattenkokare medan man fräser grönsakerna). Dela blomkålshuvudet i mindre buketter och lägg i grytan, rör om och låt småkoka i ca 10 min. Prova med provnål om blomkålen är mjuk. Låt soppan svalna något innan den mixas. Häll tillbaka den mixade soppan och hetta upp den.

Tag av grytan från plattan, tillsätt grädde, ev. peppar och salt efter smak och rör om. Den ska inte koka mer när grädden är tillsatt. Klipp eller hacka persiljan fint och strö över. Servera gärna med rågbröd (recept 14 maj 2011) eller baguette (recept 26 april 2011).

Vill man ha tjockare soppa går det bra att reda den med mjöl. Då tillsätts smör och mjöl innan den mixade soppan hälls tillbaka. Mixad blomkål gör dock soppan ganska krämig även utan redning.