Så här innan jul brukar jag passa på att rensa lite i skafferier, kyl och frys innan all julmaten ska få plats…

I mitt skafferi hittade jag torkade kikärtor, vita bönor osv. Sådant där som blir kvar för att det står sig länge och tar lång tid att laga. Därför kokade jag kikärter idag. Pinsamt nog hade de gått ut redan i oktober. Men mat med lång hållbarhet som bönor och mjöl etc. går oftast bra att äta även några månader efter att bäst före datumet gått ut.

I frysen hittade jag gröna bönor, plommon och rabarber som blivit kvar. Gissningsvis är de mer än ett år gamla, men de var fullt ätbara. Fast man ska ju egentligen planera bättre än så, förstås. Nu hade jag fått dem av min mamma i början av sommaren, när hon insåg att hon inte skulle hinna förbruka dem. Hon brukar tömma sin frys i början av sommaren, för att sedan kunna fylla den med det hon skördar i sin trädgård under sommaren och hösten. Med jämna mellanrum fylls vår frys av diverse grönsaker, frukter och bär. Både färskt och redan djupfryst. Det är dock inte alltid barnen eller ens deras far tycker om det vi får. Men jag äter det mesta i grönsaksväg och därför tar jag glatt emot det. Det är ju obesprutat, närodlat och näringsrikt eftersom det tas om hand om, direkt efter att det blivit skördat.

Häromdagen läste jag att en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas… rätt tragiskt när man tänker på alla som inte har tillräckligt med mat. Och att kasta mat är inte bra för miljön heller… Så jag får minst sagt dåligt samvete när jag upptäcker att jag inte hunnit förbruka det vi har hemma, innan bäst före datumet gått ut. Det är ju oekonomiskt dessutom.

En gång roade jag mig med att räkna ut vad mjölken vi kastade i slasken kostade. Barnen var i förskoleåldern och tog för sig mer än de drack upp. Dag efter dag. En slatt här, lite i tallriken där och t.o.m. halvfulla glas ibland. Det var bråk varje dag om att jag inte ville att de skulle ta för sig mer än de drack upp. Och jag sparade allt som oftast halvdruckna glas i kylen mellan måltiderna. För det rörde sig om några deciliter varje dag. 2- 3 dl om dagen blir ju 2-3 liter per vecka. 104-156 liter per år. Priset på en liter mjölk varierar lite mellan olika butiker och om den är ekologisk eller inte. Men om den kostar 10 kr litern så betydde det att vi hällde ut ca 1040-1560 kr i slasken på ett år. Sedan försökte jag förklara för barnen vad man kunde göra för de pengarna, istället för att först bära hem tung mjölk och sedan hälla ut den… Om jag sedan tog med alla halvätna mackor, halvätna tallrikar osv. blev det ju ganska mycket pengar. Och åtminstone den äldste förstod. Ja, jag fortsatte att tjata och lägga upp små portioner även om det protesterades en hel del. Jag har istället uppmuntrat dem att känna efter om de är riktigt mätta och sedan ta en extra portion istället för att behöva kasta överbliven mat. De har lärt sig med tiden och häromdagen klagade den äldste på att de mindre barnen i skolan tar för mycket mat som de sedan inte orkar äta upp, och därför räcker inte maten när de större ska ta. Han mår inte bra när han inte får äta sig mätt, så han tycker att detta är jobbigt. Jag hoppas att de kommer till rätta med problemet i skolan, och jag hoppas att det är fler än jag som lär sina barn att inte ta för sig mer än man orkar äta. För då räcker ju maten till alla. Åtminstone i skolan, även om det kanske inte gäller för hela världens befolkning. Fast om alla människor på jorden nöjde sig med att äta sig mätta och matsvinnet upphörde. Ja, då kanske de flesta skulle kunna äta sig mätta, varje dag…

Även om maten är äldre än sitt bäst före datum, så går den ofta att ta till vara. Så här hemma kommer det bli några dagars matrensning. Men det betyder att jag kan spara pengar – innan jul. Faktiskt mycket trevligare, än att  leva sparsamt efter jul…

Idag åt jag därför snabbmat till lunch. Jag fräste strimlad vitkål i olivolja och kryddade den med salt, peppar, chilipeppar, ketchup, en nypa rörsocker och lite soja. Sedan blandade jag i gröna bönor och kikärtor och några matskedar vatten. Det fick fräsa ihop en stund. Till det åt jag kalljäst halvgrovt bröd som jag svept ihop på kvällen och låtit jäsa över natten. Det var en blandning av vetemjöl, grovt rågmjöl, rågflingor och fullkornsvetemjöl. Smaksatt med 1 tsk krossad fänkål, salt och lite sirap. Vatten fick duga som degvätska och när jag redan lagt upp bröden på plåten insåg jag att jag glömt att blanda i fett i degen. Men det blev ett saftigt och gott bröd ändå. Jag hade varit snål med mjölet och degen var extremt kletig. Men just därför blev brödet väldigt bra i konsistensen.

Till efterrätt mixade jag min ”Fula favorit”…för den är inte alls vacker, men den är god och jag blir alltid pigg och får energi av den. Den består av 1/2 dl jordgubbar, 1/2 dl spenat, 1/2 dl a-fil eller naturell yoghurt, 1 tsk brunt rörsocker, lite malen ingefära och chilipeppar. Ibland även 1 tsk vaniljsocker. Denna blandning ser inte så aptitlig ut. Men jag har lärt mig att uppskatta smaken. För den fungerar både som extra energitillskott när jag ska ut och springa och som energikick när jag börjar bli mentalt trött och måste få saker gjorda i datorn. Den tar bort sötsuget efter maten och den gör mig pigg och glad.

På eftermiddagen svepte jag ihop chokladkakor till barnens mellanmål. Inte några supersöta godiskakor förstås. Utan mer halvnyttiga med stark chokladsmak. Men jag har lärt mig att jag måste söta dem lite, för annars går det som den morgonen jag mer eller mindre uteslöt socker och gjorde frukostkakor med bara kakao och lite vaniljsocker. Då hällde barnen socker ovanpå kakorna… och det var ju ingen större vinst. Frukostkakorna var annars ganska nyttiga eftersom de var bakade på fullkornsmjöl, havregryn och olivolja. Men jag fick mig en tankeställare. Man behöver ju inte gå till överdrift i sin iver att ta bort sockret. När man häller strösocker ovanpå kakor sitter det inte kvar… hela köksbordet såg förfärligt ut… Tja, dagens mellanmålskakor blev alltså en medelväg.

Mellanmålskakor 

Ingredienser:

  • 1/2 dl kakao
  • ca 2-3 msk vitt socker (kan bytas mot rörsocker)
  • 1 msk rörsocker
  • 1 rågad tsk vaniljsocker
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 dl rågflingor
  • 1 dl fullkornsvetemjöl
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 kopp grädde (1,5 dl) alt. mjölk
  • 1 kopp vatten
  • 2-3 msk smör alt. olja
  • 1 ägg

Förvärm ugnen till 225 grader. Smörj en plåt/alt. bakplåtspapper. Rör ihop de torr ingredienserna i en bytta. Tillsätt vätskan och rör om. Smält smöret och rör i. Blanda sist i ägget. Använd en matsked och klicka ut rågade matskedsstora klickar med ”kakdeg” (mycket kletig) på en plåt. Grädda mitt i ugnen ca 11 min.

Dessa kakor är inte så söta som vanliga, men mina barn tyckte att de var jättegoda.  -Jag vill ha sådana här i julklapp, sa äldste sonen. (Han önskar sig mest elektronikprylar, så det är ju lite kul att han vill ha kakor också, de är lite billigare än spelkonsoler, datorer, paddor och go-kartbilar…)

Middagen blev rätt rolig. Det var en blandning av rester och nylagad mat. Stekt potatis, stekt ägg, fräst vitkål med grädde och chilipeppar, gräddspenat, strimlad färsk isbergssallad smaksatt med balsamvinäger, fräst purjolök, gräddfil smaksatt med timjan och salt. Och så hittade jag en burk vinbärsgelé i kylen. Den passade inte riktigt till tyckte jag. Men både äldste sonen och hans pappa tyckte att den passade finfint. Det blev en burk mindre att förbruka i alla fall. 🙂

Till kvällen kokade jag plommonkräm som den yngste och jag åt. Deras pappa var på jobbet och min äldste gillar inte plommonkräm. Men jag äter visst allt. Utom möjligtvis vinbärsgelé till dagens ”utflippade” middag kanske. Får nog se upp så att jag inte äter för mycket om jag ska fortsätta att laga så här mycket mat på mina lediga dagar… Å andra sidan har jag löptränat varje dag på sistone, så det kanske snarare bara är bra att äta så här mycket mat 🙂

Annonser

Att dryga ut köttfärs med kikärtor och grönsaker har flera fördelar. Det blir både billigare och nyttigare. Det är ett smidigt sätt att öka mängden grönsaker i maten.

Kikärter innehåller, nästan precis som köttfärs protein och järn. Skillnaden är att i köttfärs finns hemjärn – som är lättare att ta upp för kroppen och fullvärdiga proteiner, dvs de behöver inte kombineras med andra livsmedel för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem. Järnet i kikärtor behöver kompletteras med något c-vitaminrikt för att kroppen ska kunna ta upp det. Proteinerna är ofullständiga och behöver kompletteras med ex. ris, pasta eller bröd. Kött behöver kompletteras med fibrer för att tarmarna ska må bra. Kikärtor och grönsaker är rika på fibrer…

Fänkål är nyttigt för hjärtat och förebyggande mot diabetes, purjolök är ganska C-vitaminrik (52% av RDI), tomater bra för minnet, osv. Råris är ännu bättre än vitt ris. Men köttfärs, kikärtor och grönsaker har låg GI-värde (dvs. långsamma kolhydrater) varför jag ibland unnar mig Jasminris (snabba kolhydrater), därför att jag tycker att det är gott. Ris är inte det bästa valet ur klimatsynpunkt, men äter man det inte så ofta, tycker jag att man visst kan unna sig det ibland. Kikärtorna gör att man kan minska köttmängden, och då har man ju på sätt och vis kompenserat en del av miljöbelastningen för riset…

Grönsaksrik köttfärs- och kikärtsgryta med ris och smaksatt creme fraiche

Köttfärs- och kikärtsgryta (ca 4-8 port.)

Ingredienser:

  • ca 400 g köttfärs
  • 3-4 msk olivolja (alt. annan värmetålig olja eller smör)
  • 1 morot
  • 1 gul lök
  • 1 zucchini
  • 1 purjolök
  • 1 fänkål
  • ev. 1 färsk chilipeppar (kan minskas eller uteslutas)
  • ca 3-5 dl kokta kikärtor
  • 1 pkt krossade tomater (alt. pressade)
  • 1-2 msk tomatpuré
  • salt och peppar efter smak
  • ev. någon tesked pressad citron (eller annan citrusfrukt, ex. apelsin, lime, mm)

Skölj och skala grönsaker/rotfrukter. Hacka gul lök, skär moroten och zucchinin i bitar. Hetta upp oljan (laga gärna i gjutjärnsgryta för extra tillskott av järn…) och tillsätt, gul lök, morot och zucchini. Rör om då och då, och låt dem bryna tills de mjuknar. Skär under tiden purjon i ca 2 cm långa bitar (dela gärna på tvären), tärna fänkålen i cm stora bitar, skär eller hacka/strimla chilin ganska fint. Tillsätt purjo, fänkål och chili och rör om då och då. Rör ned köttfärsen och bryn den under omrörning tills allt fått färg, rör sedan ned tomatpuré, lite salt och peppar. Rör ned krossade tomater och till sist kikärtorna. Låt småkoka ca 5 min. Smaka av med ev. mer salt och peppar. Chilin gör grytan strak, och har man barn som inte gillar chili, kan detta utelämnas.

(Chili är annars nyttigt, ger bra blodcirkulation och är bra för synen).

Servera gärna med ris, pasta eller ex. grovt rågbröd. Creme fraiche och färska grönsaker passar bra till.