Nu finns det gott om billiga rotfrukter och när de nu var så billiga som 2,90:-/kg fick jag med mig en hel del hem. Rotsaker har normalt lång hållbarhet om man förvarar dem svalt och mörkt. Men den rotselleri jag fick med mig hem började snabbt mjukna och därför valde jag att laga många rätter av den på en gång. Det blev till och med lite nya egna varianter…

Rotselleribiff med färsk sellerisallad

Rotselleribiffar med köttfärsröra (3-4 port)

Ingredienser:

  • 500 g rotselleri
  • ca 1 liter kokande vatten
  • 1 tsk salt (till kokvatten)
  • 1 liten gul lök
  • ca 200g köttfärs (om man har mer köttfärs kan man steka det med löken och spara det som blir över till nästa dags middag och använda den som grund till en pastasås/röra)
  • ca 4 msk oliv- eller rapsolja
  • 1 krm peppar
  • 1 krm salt (till köttfärsen)
  • 2 msk vetemjöl
  • 1 kvist persilja

Koka upp ca 1 liter vatten. Skala och skiva rotsellerin i skivor. Lägg den i en 3 l gryta och häll över vattnet och salta. Låt småkoka i ca 10 min. Bryn under tiden hackad lök och köttfärs i ca 1-2 msk olja. Peppra och salta. Tag ur köttfärsröran ur pannan. När selleriskivorna har kokat klart, tag upp dem ur vattnet och låt dem svalna så att det går att hålla i dem. (Spadet kan sparas några dagar och användas till skånsk vitkålsoppa, se nedan.) Vänd dem i mjölet och stek dem i oljan. När första sidan är klar, vänd dem och täck varje skiva med några matskedar köttfärsröra. Lägg på ett lock och låt steka några minuter. Garnera med färsk persilja innan servering. Potatismos eller kokt potatis och sellerisallad passar bra till.

Snabb sellerisallad (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 bit rotselleri (ca 2oo-300g)
  • 1 msk senap (gärna sötstark)
  • (ev. 2-3 rivna äpplen)
  • 1,5-2 dl mild naturell yoghurt
  • 1 msk pressad citron
  • salt och grovmalen peppar efter smak

Skala och riv rotsellerin (ev. äpplen rivs och blandas i), smaksätt med senap, yoghurt, citron och kryddor. Rör om ordentligt. Klart att serveras direkt men står sig någon dag eller två i kylen.

Här är ett recept på Skånsk vitkålssoppa som är hämtat ur min favoritkokbok ”Laga gott av grönsaker och frukt” (1985). I grundreceptet använder man 40o g tärnat fläsk, men jag bytte ut det mot ett packet bacon och det blev lika gott.

Skånsk vitkålssoppa

Skånsk vitkålssoppa (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 bit vitkål (ca 500 g)
  • 2 morötter (ca 200g)
  • 1 gul lök (ca 75 g)
  • 1 palsternacka (ca 100g)
  • 4 potatisar (ca 300g)
  • (jag lade till ca 2 dl rotselleri i bitar)
  • 400 g småfläsk (tärningar, kan bytas mot 1 pkt bacon, skuret i små bitar)
  • 1,25 liter vatten (avkok från selleribiffarna går bra att använda)
  • 1 buljongtärning
  • (ev. salt, om avkok på selleribiffarna används är det redan salt i detta)
  • 1 krm mald peppar

Strimla kålen och skala och skär rotfrukter, potatis i bitar. Hacka löken grovt och fräs lök och fläsk/bacon i grytan. (Jag använde 1 msk olja i botten för att det inte skulle bränna fast och jag tycker att det ger smak om man bryner alla ingredienser några minuter innan vattnet tillsätts.) Tillsätt övriga ingredienser, vatten och buljong och låt koka under lock i ca 30 min. Smaka av med peppar och ev. salt. Vill man kan man enligt kokboken servera med senap och bröd. Jag toppade med lite bladpersilja i grytan (vill man ha det snyggare kan man garnera med persiljan direkt i tallriken istället…).

Annonser

Idag fick min köttgryta upprättelse… Ja, idag åt vi de sista resterna av den och idag var den jättegod. Än en gång visar det sig att köttgrytor tjänar på att få stå till sig i kylen någon dag. Idag drygade jag ut den med röda kidneybönor och jag blev alldeles lagom mätt och klartänkt 🙂 .

Till grytan och bönorna serverade jag jasmineris, majs och råa morotsstavar.  Och till efterrätt blev det tinade hallon och blåbär med lite brunt rörsocker och vaniljyoghurt. Vill man kan man göra egen vaniljyoghurt. Blanda i vaniljsocker i mild naturell yoghurt. Det brukar jag oftast göra, men ibland är det någon annan som köper med färdiga varianter, och då är det förstås mest ekonomiskt att äta upp dessa 😉 .

Råris och särskilt svart ris är förstås nyttigast, men inte alltid billigast eller snabbast. Därför brukar jag variera med olika sorters ris. Sist när jag storhandlade fick jag med 3 sorter, då de hade bra kampanjpriser. Ris har lång hållbarhet, och det känns bra att ha sådant hemma. Min filosofi är att det är bra att variera sin kost. Av klimatskäl ska man inte äta för mycket ris här i skandinavien (har inte sett så mycket risodlingar här omkring 😉 …) , men jag tycker att man kan unna sig det om man äter det med måtta. Sist köpte jag även mathavre eftersom det är klimatsmart, billigt och nyttigt. Men jag måste experimentera fram ett godare recept på det. Det jag lagade efter packetets recept var inte särskilt populärt här hemma. Det är alltid svårt första gången man lagar en ny matvara, eftersom man inte har grepp om vad som passar till eller hur den bäst ska lagas.

Ris är ett sådant exempel. När jag bodde i korridor var det en iranier där som påstod att svenskar inte kan laga ris. Jag blev lite förbluffad och förvånad, eftersom jag själv aldrig har misslyckats med ris om jag följt anvisningen på förpackningen. Men till min förvåning upptäckte jag att flera av de andra svenska studenterna faktiskt bara kokade upp vatten och hällde i lite ris på måfå. Sedan lämnade de spisen åt sitt öde och gick in till sig. Ibland kokade det över, många gånger kokade det torrt. Jag var målös. Jag kände mig ganska tråkig – jag var så trist att jag läste innantill på förpackningen och gjorde som det stod. Fast det blev ju bra å andra sidan…  Nu var det förstås fler svenska studenter än jag som läste inantill och fick till gott ris, men som med alla fördomar såg den iranske studenten bara de stormkokande riskastrullerna och drog slutsatsen att svenskar inte kan koka ris …

Även grytbitar av nötkött tycks vara svårlagat. Och det tyckte jag också förstå gången jag lagade det. Då hade jag inte klart för mig att det är skillnad på hur man ska laga nöt och fläsk. Grytbitar av fläsk är snabbmat – det blir torrt och tråkigt om man överlagar det (5-15 minuter brukar räcka). Nöt däremot behöver lång tillagningstid för att blir mört. Idag lärde jag mig dock att nötgrytbitar av hög kvalité kan bli gott på 30 min tillagning om det får stå i kylen i två dagar. Men jag är inte säker på om det fungerar så även med riktigt sega grytbitar av sämre kvalité. De bör nog få koka både en och två timmar för att bli skär- och tuggbara.

Nötkött är mer järnrikt men det finns misstankar om att en för hög konsumtion av ”rött” kött kan ge tarmcancer. Då vi har ökad risk för tarmcancer i vår familj, undviker jag att servera det mer än 1-2 ggr per vecka. Det man i övrigt kan göra för att minska riskerna med rött kött är att äta något c-vitaminrikt i samma måltid. Folatrik mat sägs minska riskerna med att få blodproppar pga för hög köttkonsumtion. Ganska intressant tycker jag. Ibland undrar jag om de flesta risker med vanliga livsmedel går att kompensera med annan mat. Ofta innehåller traditionella maträtter bra kombinationer utan att man ens tänker på det. Potatis innehåller ex. en del c-vitamin. Purjolök har viss mängd folat och c-vitamin. Vanlig hederlig gammal husmanskost är nog egentligen ganska nyttigt, när man tänker efter.

När jag var liten gjorde min mamma ofta en maträtt som heter ”Allt i ett”. Hon hade hittat receptet i någon tidning. Tror att det var det vinnande receptet i någon tävling. Min mamma har inte kvar receptet men på ett ungefär bestod maträtten av följande: Skivad potatis tillsamman med lite vatten och mald kryddpeppar tillagades i en stekpanna med lock. Potatisen lades i botten av en form. I mitten av formen lade man sedan en sträng med stekt tärnat fläsk och på sidorna två rader av skivade färska tomater. I mitten gjorde man en linje av klippt persilja. Det blev en ganska effektfull rätt av billiga och lättlagade ingredienser. Och jag tycker fortfarande att den är jättegod.

Idag hade jag tänkt laga något liknande, men hade inte hunnit handla och hittade därför på en annan smidig rätt med fläsk och potatis som jag lagade i ugnen. Det blev färgmässigt inte lika effektfullt men väl så gott.

Potatis- och fläskgratäng (4 port)

Ingredienser:

  • 8-10 medelstora potatisar
  • ca 400-500 g fläsk
  • (ev. 1 hackad gul lök)
  • 3 msk rapsolja
  • ca 1,5 dl vatten

Sätt på ugnen på  ca 200 grader. Häll olja i en form och ”vicka” lite på den så att oljan täcker botten. (ev. lök läggs i botten på formen) Borsta potatisen eller skala den. Skiva den ganska tunt och lägg den i formen. Tärna fläsket och fördela den över potatisen. Tillsätt vattnet. Sätt formen mitt i ugnen i ca 30 min. Stäng av ugnen och låt formen stå kvar en stund så att vätskan försvinner. Servera med ex. kokt broccoli eller färska grönsaker.

Det har varnats en del kring att äta för mycket rökt mat och för mycket bearbetat kött. Ett sätt att minska riskerna är att äta något C-vitaminrikt till maten. Ex. persilja, röd paprika, grönkål, blomkål eller broccoli. Fläsk är ett billigt, gott och hållbart livsmedel som är rikt på protein, B12 och järn. Äter man det med måtta och gärna tillsammans med något C-vitaminrikt, är fläsk bra mat att dryga ut hushållskassan med.

En typisk torsdagsrätt är ärtsoppa och pannkakor. Men pannkakor är inte någon nödvändighet, ärtsoppa brukar mätta bra som den är. Det tar en stund att koka, men själva arbetsinsatsen är minimal. Ärtsoppa är prisvärd traditionell husmanskost, och blir det rester kvar kan de frysas eller sparas några dagar i kylen.

Ärtsoppa (6-8 port.)

Ingredienser:

  • 1pkt torkade gula ärtor
  • 1-2 tsk salt
  • 1 gul lök
  • 1,5 l vatten
  • 300-400 g fläsk (bit) alt. 1-2 buljongtärningar för vegetarisk soppa
  • 1 tsk timjan eller 1 tsk mejram, alt 1/2 tsk av bådadera

Blötlägg ärtorna i ca 12 timmar ( ca 2-3 l vatten för en pkt ärtor). Har man inte tid att koka dem efter 12 timmar kan de ligga i blöt ytterliggare ett antal timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och lägg ärtorna i en stor gryta. Häll på 1,5 l vatten, 1 tsk salt och låt koka upp. Skumma med hålslev (dvs. tag bort det skum som bildas ovanpå vattnet vid uppkokningen). Lägg i lök och fläsk och låt koka ca 1 timme på svag värme. Vill man laga vegetarisk soppa ersätts fläsket med buljongtärningar som smulas ned på slutet. Fläsket brukar vara klart efter ca 30-40 min och tas då upp och skärs i tärningar (tag bort svålen). När soppan är klar läggs fläsktärningarna tillbaks i soppan. Soppan är klar när ärtorna är mjuka. Krydda med örtkryddor och smaka ev. av med salt.

Om man har tidsbrist på torsdagen och inte har tid att vänta en timme på maten, kan man blötlägga ärtorna på tisdagskvällen/onsdagsmorgonen, koka soppan på onsdagskvällen medan man gör annat, och sedan ha färdig snabbmat i kylen att ta fram på torsdagen.