För den som är mitt uppe i planeringen av sommarens odlingar, är ett hett tips att även få med lite grönkål. Den kräver inte gödsling och vid normal väderlek ingen vattning. Den klarar sig även bra mot skadeinsekter. Och den tillhör vårt kulturarv sedan långt tillbaka. En gammal svensk köksväxt som nu fått en ny renässans…

Grönkål är en klimatsmart växt med mycket bra näringsvärde. Lättodlad och lättskött. Den kan stå kvar över vintern och skördas vid behov. Fördelen med inhemska växter, som växt här länge är att de oftast är väl lämpade för vårt svenska klimat.

Hälsomässigt rekommenderas grönkål av många orsaker. Den innehåller ämnen som sägs hjälpa till att stabilisera österogenhalten, bidra till att förebygga cancer, motverka inflammationer i luftrör, bidra till frisk hy och innehåller även C-vitamin. Ett vitamin vi själva inte kan producera.

Grönkål innehåller lutein. Enligt studier ska en högre halt lutein i kroppen bidra till att hjärnan fungerar bra trots stigande ålder. Alltså ett sätt att behålla en väl fungerande hjärna när vi blir äldre. Lutein ska även hjälpa till att förebygga hjärt- och kärlproblem samt åldersförändringar i ögats gula fläcken.

Hälsan beror förstås på fler faktorer än den mat vi äter. Men det vi äter påverkar vår livskvalitet.

Med tanke på fördelarna med grönkål…borde den nog snart växa i var mans trädgård. Eller i alla fall var kvinnas trädgård 😁😉

Annonser

91C44450-F331-4D5F-AE7A-D33D02B0C033Nu är det säsong för rotfrukter. Svenskodlad prisvärd mat med bra näringsvärde och bra fibrer. Ända nackdelen brukar vara att de är lite tidskrävande att tillaga… och något tunga att släpa hem… Men de har relativt bra hållbarhet om man förvarar dem svalt och mörkt. Så man kan ju dela upp sina inköp, eller se det som bra gratis träning 😉 att bära hem några kilo…

Finns det då några genvägar att tillaga dem? Jo, det går bra att borsta dem istället för att skala dem. Det är smidigt att tillaga dem i ugnen på svag värme och detta är ett bra sätt att bevara näringsämnen, så de inte följer med kokvatten etc.

Ugnsstekta rotfrukter på latmansvis ca 4 port.

Ingredienser:

  • Olivolja
  • 1 påse färska rödbetor
  • ca 10-12 små potatisar
  • 2 gula lökar
  • ca 4-5 gula lökar
  • Salt
  • peppar
  • Torkad rosmarin

Förvärm ugnen till 150 grader C. Fördela olja över en långpanna. Borsta rotfrukterna så att all smuts/grus skölja bort. Skär av morötternas ändar. Skala löken och skär dem i 4 klyftor. Dela morötterna i ca 4 cm långa bitar. Dela små rödbetor på mitten, stora i 4 delar. Fördela på plåten och ringla över olja. Rör gärna om med händerna så att oljan fördelas runt om. Salta och krydda över plåten. Placera i mitten av ugnen. Ugnstek ca 1 timme. Prova med nålsticks. Det är färdigt när rotfrukterna känns mjuka.

Servera gärna med kött, linser eller bönor eller färska grönsaker. En klick smör eller creme fraiche är gott till.

 

Näringstät och uppiggande grönkål

Näringstät och uppiggande grönkål…

Till min glädje är grönkålen på frammarsch… 🙂  Eftersom jag gillar grönkål, men tidigare haft svårt att hitta den i affärerna, förutom till jul, så gissar jag att en ökad efterfrågan gör att den nog snart finns överallt året runt…

Varför är då grönkål så bra, jo den är en klimatsmart, tålig och billig ”näringsbomb”. Odlar man själv kan den stå kvar i trädgårslandet över vintern och skördas när man ska äta den.  Dessutom innehåller den väldigt många bra näringsämnen.

Och så ska den skydda mot tarmcancer. Tydligen både i förebyggande syfte och mot redan utvecklade cancerceller. Nu har jag bara läst en liten notis om grönkålens  förmåga att ”slå ihjäl” cancerceller och jag känner inte till vad man baserar detta påstående på, varför jag tar det med ”en liten nypa salt”…  Men även om det sistnämnda inte skulle vara helt sant är grönkålen en förträfflig grönsak rent näringsmässigt.

Grönkål är numera basen i Hollywoodkändisarnas hälsosmothies. Så vill man vara trendig kan man fylla hela kylen med färsk grönkål nu till jul… 😉  Och om man inte har tid eller lust att laga mat mitt i julstöket, så kan man använda den färska eller frysta grönkålen som bas i en härligt grön och supernyttig smothie.

Hur får man då ”karln” i familjen att blanda ned lite grönsaker i maten han lagar? Tja, har man som jag en som har gener för att utveckla tjocktarmscancer kan man lite fint i förbigående nämna att grönkål skyddar mot detta. Och när han lagar mat kan man nämna att det finns en påse med förväld grönkål i frysen, som det bara är att ta av och röra ned i maten. Ja, sedan kan man se fram emot en god köttfärsås med förhöjt näringsvärde, där det skymtar fram lite små gröna blad här och var… 😉

Och så gjorde jag en egen variant av ett recept på mixad grönkålsjuice som jag hittat i en tidning. Fast ibland blir saker inte riktigt som man tänkt när man improviserar 😉 … men det blev gott i alla fall.

Det blev bara inte juice, utan mer som en krämig glass som fick ätas med sked. Men den gav mersmak och jag ångrade att jag inte gjort mer på en gång när jag ändå höll på… 😉 Och när jag tittade på den härligt gröna krämiga massan dök det passande namnet ” My green delight” upp. Och här är receptet:

My green delight (1 port.)

Ingredienser:

  • ca 1,5 dl fryst lätt tinad grönkål
  • 1 msk pressad citron
  • ca 1 tsk honung
  • ca 1/2 dl vatten

Mixa ingredienserna och servera i ett fint glas…

När jag var barn odlade min mamma grönkål i trädgårdslandet. Det var väl inget särskilt med den tyckte jag. Fast sedan kom vintern, och det märkvärdiga var att min mamma lät grönkålen vara kvar i landet över vintern. Snön kom och klädde kålen med ett vitt täcke. Så en dag när grönsakerna var slut i kylskåpet, frågade jag min mamma vad jag skulle mata marsvinen med? -Du kan ge dem av grönkålen ute i trädgårdslandet…, svarade min mamma. Jag var häpen. Kunde man använda grönkålen därute under snön!?

Jag gick ut och borstade bort det översta snölagret – och där under lyste det vackert grönt… Marsvinen blev jätteglada och smaskade i sig grönkålen innan den ens hann tina. Fast den var inte hård utan bara kall. Och marsvinen levde länge, så det var nog inte något fel på den dieten…

Grönkål har dock varit lite ovanligt i affärerna. Eller annars har jag lyckats att missa den… ja jag kanske inte har letat tillräckligt. Men till jul brukar den dyka upp och då brukar jag passa på att köpa ett litet lass… för det är gott och ovanligt näringstät mat. Grönkål kallas även kruskål och är en av de mest vitaminrika grönsaker vi har här i Sverige. Den innehåller även järn och kalk. Den är rik på karoten, C-vitamin och B-vitamin.

Grönkål hör till de äldsta köksväxterna i Sverige och den är en av de frosthärdigaste. Ett genuint klimatsmart, prisvärt och näringsrikt livsmedel som borde förtjäna en större plats i det svenska köket. Men oftast finns den mest med som en vacker dekoration på julbordet. Jag tror att detta håller på att ändras och snart kanske grönkål är lika vanligt som spenat och majs. Och nu till jul brukar den ju finnas till bra pris även som färsk.

Ibland kan barnen förvåna mig. Som häromdagen, när min son sa: – Mamma, kan inte du koka sådan där rågmjölsgröt, eller vad det nu hette? Den var så god!

Själv hade jag nästan glömt bort rågmjölsgröt. Och inte trodde jag att det var något som barnen gick och längtade efter… Fast när jag tänker efter tycker jag själv att den är väldigt god, och på senaste tiden har ju råg visat sig ha många positiva hälsoegenskaper och dessutom är det en inhemsk gröda (dvs. klimatsmart) som går att få i hög kvalitet till en billig penning – så varför har jag glömt bort något så bra som rågmjölsgröt?

Råg kan stabilisera blodsockret, vilket är bra om man vill slippa sötsug, hålla hjärnan skärpt och på sikt vill slippa både diabetes 2 och hålla blodkärlen friska. Det innehåller många viktiga näringsämnen som mineraler, vitaminer, kostfibrer (både vattenlösliga och ej lösliga), långsamma kolhydrater och proteiner mm. Råg har även visat sig ge en längre mättnad än andra spannmål, och det är ju positivt om man vill slippa att gå småhungrig. Även immunförsvaret stärks och genom att äta råg kan man minska risken för att få luftvägsinfektioner, blodproppar och t.o.m. cancer.

Det finns ju ett utryck som heter ”ge råg i ryggen”, och med det menar man att man med lite hjälp blir starkare och modigare. Uttrycket hänger samman med att man förr i tiden trodde att man blev både starkare och modigare av att äta råg. Och är man klartänkt och lagom mätt, som stabilt blodsocker och lång mättnad ger, känner man sig både modigare och starkare…

Fullkorn innebär att man inte tar bort de yttre höljena på ett sädeskorn och det är här det mesta av mineraler och kostfibrer sitter. Även fullkornets förträfflighet, oavsett sädesslag, har lyfts fram på senare tid. Så vill man äta nyttig, prisvärd mat är grovt rågmjöl en bra investering.  Det går bra att använda till gröt, bröd och till och med fikabröd.

Min farmor bakade en underbart god ”rågkaka” med blåbär på. Jag minns att jag var så förvånad att man kunde göra något så gott av något som man normalt inte bakar kaffebröd av. Hon gjorde en rågdeg som hon plattade till på en bakplåt. Sedan täckte hon degen med blåbär, ungefär som när man bakar pizza, och strödde socker över blåbären. Det blev jättegott.

Råg har odlats i Sverige i ca 2000 år. Jag tycker att det är lite roligt att den hälsosamma maten säkert funnits här hela tiden. Ibland har jag funderat kring vad man åt innan ex. apelsiner, quinoa och alla andra livsnödvändiga exotiska födoämnen kom till Sverige. Hur kunde man överleva då, utan att dö i skörbjugg osv.?

Det är förstås inte fel att äta alla hälsosamma födoämnen som vi importerar, men om man vill leva billigt och hälsosamt är det värt att se sig om efter det som finns här. Har man inte råd med apelsiner kan man istället äta blåbär, vitkål, grönkål, nypon osv. Hela korn av råg går att koka och använda som ris eller quinoa. Ur klimatsynpunkt är det positivt att äta det som går att producera här, eftersom det minskar onödiga transporter.

Här är ett vanligt basrecept på rågmjölsgröt (finns på mjölpåsarna). Rågmjölsgröt har en mild, lite mustig smak som ger mersmak…

Rågmjölsgröt (4port)

Ingredienser:

  • 1 l vatten
  • 3 dl grovt rågmjöl
  • 1/2 tsk salt

Koka upp vattnet (gärna under lock – det går snabbare, vattnet kokar inte bort, det går åt mindre energi…), häll i salt och vispa ned mjölet, lite i taget. Om man använder elspis är det bra att sänka värmen så fort det kokar, för att slippa för häftig kokning och undvika att det fastnar i botten av kastrullen. Koka sakta i 8 (-10 min). Rör om då och då. Servera med valfri sylt och mjölk. Personligen tycker jag att lingonsylt passar mycket bra ihop med råg.

Matrester. Det låter inte så kul. Men om man vill spara pengar är matrester guld värda.

Under min au-pairtid i USA fick jag komplimanger för att jag var så kreativ med ”left-overs”. Själv blev jag mest förvånad över komplimangerna, eftersom jag är uppvuxen i en familj där det är en självklarhet att ta vara på det som blir över. Personligen tycker jag att rester är den bästa snabbmaten och att det är roligt att utmana sig själv i konsten att ta till vara. Bortsett från den ekonomiska vinsten är det dessutom mycket klimatsmart och förstås tidsbesparande att ta till vara.

Så vad gör man då av sina rester?  Det finns många knep, här är några som jag snappat upp längs vägen…

Kokt potatis:

  • Skiva och stek i olja, peppra, salta och en nypa socker (gärna brunt rörsöcker).
  • Hemmagjord pyttipanna (potatis, lök, korv, kött)
  • Kroppkakor
  • Potatisplättar (pressa potatisen och rör i 1-2 ägg, ca 1 dl mjöl och slutligen några dl mjölk, stek i smör eller olja)
  • Potatissallad

Potatismos:

  • Potatsiplättar
  • Gratäng (ex. köttfärssås i botten, sedan ett lager potatismos och toppa med riven ost)
  • Potatisbullar

Pasta:

  • Pastagratäng: ex. makaroner i botten, strö över lättstekt bacon eller korvbitar och häll över 1-2 ägg utrört i ca 2-3 dl mjölk, peppra och salta.
  • Gör en wok med klippt pasta som bas.
  • Pastasallad

Ris:

  • Rissallad
  • Woka med grönsaker
  • Stekt ris i olja

Kyckling/höna:

  • Gryta, ex. Chicken alá king eller frikasé.
  • Wok
  • Soppa
  • Sallad

Korv:

  • Skiva och stek
  • Pytt i panna
  • Pastagratäng

Kött:

  • Pytti panna
  • Skiva eller gör bitar och värm i sås
  • Wok
  • Köttsoppa
  • Sallad
  • Pålägg (skivat)

Köttfärssås:

  • Gratäng (se potatismos)
  • Snabb och förenklad chilli con carne

Fisk:

  • Fiskpudding
  • Stekt fisk
  • Fisksoppa
  • Gratäng

Bönor:

  • Sallad
  • Gryta (med köttfärs)
  • Wok

Rester från Tacobuffé:  Wok

Grönsaker:

  • Wok
  • Sallad

Havregrynsgröt:

  • I bröddegen
  • Skotsk gröt: skiva kall gröt, stek på båda sidor i smör, servera med socker, kanel och mjölk.

Risgrynsgröt:

  • Ris alá malta
  • Fiskpudding

Bröd:

  • Hemmagjort vitlöksbröd
  • Skivad formfranska blir – ”French toast” (rör i hop 1 ägg och 2-3 dl mjölk, doppa brödet och stek det i smör, krydda med socker och kanel, servera med lönnsirap)
  • Torkat mögelfritt bröd males till ströbröd
  • Krutonger (skär i små tärningar, bryn i olja) som passar både i soppa och sallader

Vispad grädde:

  • Fungerar i sås även om den är vispad
  • Ris alá malta
  • Gratänger
  • Degar

Ostkanter: Riv och frys in

  • Hemmagjord pizza
  • Gratänger
  • Tacos
  • Varma smörgåsar
  • Ostgratinerade grönsaker mm
  • Ostsås

Sky  kan sparas några dagar i kylskåp och användas istället för buljong till ex. sås, gryta eller soppa.