Nöt- och fröbrödf

Ett nöt och frörikt bröd – fyllt med vitaminer och mineraler och som ger ett stabilt blodsocker.

När min lillasyster kom på besök hade hon med sig en fin present som jag blev mycket glad över! Hon hade bakat ett s.k. nötbröd – eller LCHFbröd, om man så vill. En del kallar det för stenåldersbröd… tja, kärt barn har många namn.

Jag är ingen anhängare av någon viss diet, men jag har lärt mig den hårda vägen hur viktigt det är att ha ett stabilt blodsocker när man ska sitta stilla och använda hjärnan under längre tid. Det här brödet visade sig ge just den effekten. Det är dessutom nyttigt och mättande och smakade gott. Men de egenskaperna har många brödsorter utan att för den skull ge stabilt blodsocker i flera timmar.

Receptet är hämtat någonstans ute på internet och jag har inte prövat att baka det själv. Men jag har som sagt smakat på resultatet och tyckte att det var ett bra komplement till veckans matlådor. T.ex. snabbmatlåda med en hel avokado, ett kokt ägg och en frukostkaka. Med två skivor nötbröd till stod jag mig hela eftermiddagen och kunde till och med hoppa över mellanmålet kl 15, eftersom jag fortfarande kände mig mätt och klartänkt. Och här är receptet:

LCHF – nötbröd

Ingredienser:

  • 100 g (2,5 dl) valnötter
  • 100 g (1,5 dl) hasselnötter
  • 100 g (1,5 dl) sötmandel
  • (ev. 100 g (1,9 dl) hela linfrön)*
  • 100 g (1,5 dl) sesamfrön
  • 150 g (2,5 dl) pumpakärnor
  • 150 g (2,5 dl) solrosfrön
  • 75 g (1,1 dl) russin (kan uteslutas)
  • 1 tsk salt
  • 1 dl olivolja
  • 6 st ägg

Sätt på ugnen på 160 grader. Klä en avlång brödform med bakplåtspapper. Blanda ihop alla ingredienser väl i en bunke. Häll smeten i brödformen och platta till ytan. Ställ formen i mitten av ugnen och grädda i 60 min. Ta ut limpan och ta ur den ur formen. Låt den svalna på galler under en bakhandduk. Brödet är har relativt lång hållbarhet.

*) Eftersom det numera finns en varning kring att äta krossade linfrön (Livsmedelsverkets hemsida), har jag nu ändrat i receptet, till hela linfrön. Men tills det är helt klarlagt vad som gäller för linfrön, kan man helt utesluta linfrön om man vill vara på den säkra sidan.

Ibland kan barnen förvåna mig. Som häromdagen, när min son sa: – Mamma, kan inte du koka sådan där rågmjölsgröt, eller vad det nu hette? Den var så god!

Själv hade jag nästan glömt bort rågmjölsgröt. Och inte trodde jag att det var något som barnen gick och längtade efter… Fast när jag tänker efter tycker jag själv att den är väldigt god, och på senaste tiden har ju råg visat sig ha många positiva hälsoegenskaper och dessutom är det en inhemsk gröda (dvs. klimatsmart) som går att få i hög kvalitet till en billig penning – så varför har jag glömt bort något så bra som rågmjölsgröt?

Råg kan stabilisera blodsockret, vilket är bra om man vill slippa sötsug, hålla hjärnan skärpt och på sikt vill slippa både diabetes 2 och hålla blodkärlen friska. Det innehåller många viktiga näringsämnen som mineraler, vitaminer, kostfibrer (både vattenlösliga och ej lösliga), långsamma kolhydrater och proteiner mm. Råg har även visat sig ge en längre mättnad än andra spannmål, och det är ju positivt om man vill slippa att gå småhungrig. Även immunförsvaret stärks och genom att äta råg kan man minska risken för att få luftvägsinfektioner, blodproppar och t.o.m. cancer.

Det finns ju ett utryck som heter ”ge råg i ryggen”, och med det menar man att man med lite hjälp blir starkare och modigare. Uttrycket hänger samman med att man förr i tiden trodde att man blev både starkare och modigare av att äta råg. Och är man klartänkt och lagom mätt, som stabilt blodsocker och lång mättnad ger, känner man sig både modigare och starkare…

Fullkorn innebär att man inte tar bort de yttre höljena på ett sädeskorn och det är här det mesta av mineraler och kostfibrer sitter. Även fullkornets förträfflighet, oavsett sädesslag, har lyfts fram på senare tid. Så vill man äta nyttig, prisvärd mat är grovt rågmjöl en bra investering.  Det går bra att använda till gröt, bröd och till och med fikabröd.

Min farmor bakade en underbart god ”rågkaka” med blåbär på. Jag minns att jag var så förvånad att man kunde göra något så gott av något som man normalt inte bakar kaffebröd av. Hon gjorde en rågdeg som hon plattade till på en bakplåt. Sedan täckte hon degen med blåbär, ungefär som när man bakar pizza, och strödde socker över blåbären. Det blev jättegott.

Råg har odlats i Sverige i ca 2000 år. Jag tycker att det är lite roligt att den hälsosamma maten säkert funnits här hela tiden. Ibland har jag funderat kring vad man åt innan ex. apelsiner, quinoa och alla andra livsnödvändiga exotiska födoämnen kom till Sverige. Hur kunde man överleva då, utan att dö i skörbjugg osv.?

Det är förstås inte fel att äta alla hälsosamma födoämnen som vi importerar, men om man vill leva billigt och hälsosamt är det värt att se sig om efter det som finns här. Har man inte råd med apelsiner kan man istället äta blåbär, vitkål, grönkål, nypon osv. Hela korn av råg går att koka och använda som ris eller quinoa. Ur klimatsynpunkt är det positivt att äta det som går att producera här, eftersom det minskar onödiga transporter.

Här är ett vanligt basrecept på rågmjölsgröt (finns på mjölpåsarna). Rågmjölsgröt har en mild, lite mustig smak som ger mersmak…

Rågmjölsgröt (4port)

Ingredienser:

  • 1 l vatten
  • 3 dl grovt rågmjöl
  • 1/2 tsk salt

Koka upp vattnet (gärna under lock – det går snabbare, vattnet kokar inte bort, det går åt mindre energi…), häll i salt och vispa ned mjölet, lite i taget. Om man använder elspis är det bra att sänka värmen så fort det kokar, för att slippa för häftig kokning och undvika att det fastnar i botten av kastrullen. Koka sakta i 8 (-10 min). Rör om då och då. Servera med valfri sylt och mjölk. Personligen tycker jag att lingonsylt passar mycket bra ihop med råg.