Ibland behöver man få fram en snabb lunch av det som råkar finnas till hands hemma. Hemma hos oss blir det då ofta spenatsoppa med något tilltugg. Som t.ex. en hemmagjord vitlöksbaguette.

Spenat har fördelen att det förutom att det är näringsrikt även innehåller nitrat. Och nitrat hjälper till att rena blodkärlen och även till att förbättra syreupptagningsförmågan i kroppen. Bra för den som vill prestera bättre i löparspåret, men även för att få lite allmänt bättre ork i vardagen. Spadet  från kycklingkok innehåller olika ämnen (glukosaminoglykaner och hyaluronsyra) som kan hjälpa till att underhålla och bygga upp våra leder. Även om jag inte sett några vetenskapliga rön kring att just kycklingspad/buljong hjälper mot ledproblem som t.ex. artros, skulle det inte alls förvåna mig om en långvarig konsumtion av sky skulle visa sig hjälpa till att förebygga förslitningar i leder eller rent av bidra till att lederna tillsammans med motions hjälp kan byggas upp igen. Oavsett är kycklingspad ett billigt näringstillskott som innehåller bra fetter och som mättar bra.

Vitlöksbaguette är kanske inte det nyttigaste, men det är ett bra sätt att ta vara på bröd som börjar bli hårt och torrt. Och vitlök bidrar till ett förbättrat immunförsvar.

Här är recepten:

Spenatsoppa (4 port.)

Ingredienser:

  • ca 1 liter kycklingspad (fryst eller sparad i kylen) alt. 1 liter vatten och 1-2 buljongtärningar (kyckling ger godast smak men även grönsak eller kött går bra)
  • ca 250-500 g fryst spenat (1 stor påse brukar vara  1 kg dvs ca 1/4-1/2 påse spenat)
  • salt efter smak
  • peppar efter smak
  • ca 3 msk grädde alt. crème fraiche

Låt kycklingspadet koka upp i en gryta. Häll i spenaten och låt den tina upp under lock på medelgod värme. Rör om då och då. Låt koka upp. Smaksätt med salt, peppar och grädde alt. crème fraiche.

Vitlöksbaguette

Ingredienser:

  • 1 bit baguette alt. annat bröd
  • ca 2 msk Bregott alt. 1 msk smör och 1 msk olivolja
  • 1-2 vitlöksklyftor, pressade
  • ca 1/4 – 1/2 tsk salt

Förvärm ugnen till ca 225-250 grader. Rör samman fett, pressad vitlök och salt.  Skär skåror tvärs och längs baguettens ovansida till ett rutmönster, ca 2 – 3 cm djupt. Lägg baguetten antingen i metallfolie eller i en form (gärna smal). Bred över fettblandningen. Om folie används virar man in baguetten i detta. Grädda mitt i ugnen ca 5-10 min. (Längre tid med folie.) Passa så att det inte blir bränt.

 

Annonser

Hallonpaj (ca 8-10 små port.)

Ingredienser:

  • ca 100 g smör (alt. 1 dl olja, t.ex. oliv- eller rapsolja)
  • 3 dl vetemjöl (alt. fullkorns-, dinkelmjöl etc kan bytas mot mandelmjöl om man inte tål gluten)
  • ca 2-3 dl hallon (alt. andra valfria bär)
  • ca 2 msk rörsocker (alt. vitt socker eller honung)
  • ca 250 g keso (alt. en burk crème fraiche alt. kvarg. Tål man inte mjölk kan man prova sig fram med olika mjölkfria produkter som har liknande konsistens alt. hemmagjord vaniljkräm på havremjölk)
  • 2 ägg (kan uteslutas om man inte tål ägg, öka i så fall mängden keso med någon dl)
  • ca 1/2-1 dl florsocker (alt. vanligt socker/rörsocker eller honung)

Arbeta samman rumstempererat smör och mjöl (blir det för torrt kan man tillsätta lite kallt vatten. Låt degen vila i kylen ca 20-30 min. Förvärm ugnen till ca 200 grader C. (Om hallonen är frysta kan de med fördel tas fram nu och få tina lätt i rumstemperatur). Fördela pajdegen i en pajform och förgrädda den ( mitt i ugnen ) en stund tills den får lite lätt färg. Bred ut hallonen och strö över rörsockret. Om hallonen är frysta – ställ in pajen några minuter i ugnen tills hallonen tinat. Blanda keso med florsocker och rör sist i äggen. Fördela blandningen över hallonen. Grädda pajen mitt i ugnen tills den blir gyllenbrun. (ca 20-35 min). Passa så att den inte blir bränd. Låt svalna innan servering. Kan ätas som den är eller serveras med t.ex. grädde eller vaniljsås.

Vill man undvika socker helt och hållet, kan man utesluta florsockret och smaksätta keson med äkta vanilj (smaka av efter hand hur stor mängd som behövs) och smaksätta hallonen med någon krydda (t.ex. ingefära, kardemumma, mint etc.). Ett alternativ är att minska mängden socker lite efterhand och på så vis vänja sig vid mindre söt smak. Men mängden socker i receptet ger inte en jättesöt paj och den passar därför bra som vardagsefterrätt.

Vit fisk

Persiljefisk – enkelt och gott

Ett av mina favoritrecept som jag gärna återkommer till är Persiljefisk. Det finns med i Sparas Kokbok (Maud Lindblå, 1991).

Här är min variant av receptet:

Persiljefisk (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 pkt sej  (ofta 400 g) (i originalreceptet är det 500-600 g fisk -sej, torsk, kolja etc., men om man serverar mycket grönsaker till räcker 1 pkt på ca 400 g)
  • ca 1 tsk salt
  • 1 knippe persilja (färsk blir bäst, men till fisken på bilden användes torkad persilja)
  • 2-3 msk vatten
  • 1-2 msk smör

Skär djupfryst fisk (tinad nog att kunna skäras) i skivor eller dela färska filéer i bitar. Lägg fisken i t.ex. en traktörpanna eller annan stekpanna med lock. (Har man inget lock kan man använda ex. ett grytlock eller en kakform som passar storleksmässigt. Testade kakformsvarianten med gott resultat när jag flyttade hemifrån och inte hade hunnit skaffa mig så mycket köksutrustning.) Salta fisken. Klipp över rikligt med persilja. Häll lite vatten i botten och fördela smörklickar över fisken. Sätt på lock och låt pannan stå på medelstark värme tills fisken är färdig (ca 10 min) . Servera med potatis, potatismos eller ris och gärna några lagade grönsaksrätter, råriven morot eller vitkål eller en grönsallad.

Så här innan jul brukar jag passa på att rensa lite i skafferier, kyl och frys innan all julmaten ska få plats…

I mitt skafferi hittade jag torkade kikärtor, vita bönor osv. Sådant där som blir kvar för att det står sig länge och tar lång tid att laga. Därför kokade jag kikärter idag. Pinsamt nog hade de gått ut redan i oktober. Men mat med lång hållbarhet som bönor och mjöl etc. går oftast bra att äta även några månader efter att bäst före datumet gått ut.

I frysen hittade jag gröna bönor, plommon och rabarber som blivit kvar. Gissningsvis är de mer än ett år gamla, men de var fullt ätbara. Fast man ska ju egentligen planera bättre än så, förstås. Nu hade jag fått dem av min mamma i början av sommaren, när hon insåg att hon inte skulle hinna förbruka dem. Hon brukar tömma sin frys i början av sommaren, för att sedan kunna fylla den med det hon skördar i sin trädgård under sommaren och hösten. Med jämna mellanrum fylls vår frys av diverse grönsaker, frukter och bär. Både färskt och redan djupfryst. Det är dock inte alltid barnen eller ens deras far tycker om det vi får. Men jag äter det mesta i grönsaksväg och därför tar jag glatt emot det. Det är ju obesprutat, närodlat och näringsrikt eftersom det tas om hand om, direkt efter att det blivit skördat.

Häromdagen läste jag att en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas… rätt tragiskt när man tänker på alla som inte har tillräckligt med mat. Och att kasta mat är inte bra för miljön heller… Så jag får minst sagt dåligt samvete när jag upptäcker att jag inte hunnit förbruka det vi har hemma, innan bäst före datumet gått ut. Det är ju oekonomiskt dessutom.

En gång roade jag mig med att räkna ut vad mjölken vi kastade i slasken kostade. Barnen var i förskoleåldern och tog för sig mer än de drack upp. Dag efter dag. En slatt här, lite i tallriken där och t.o.m. halvfulla glas ibland. Det var bråk varje dag om att jag inte ville att de skulle ta för sig mer än de drack upp. Och jag sparade allt som oftast halvdruckna glas i kylen mellan måltiderna. För det rörde sig om några deciliter varje dag. 2- 3 dl om dagen blir ju 2-3 liter per vecka. 104-156 liter per år. Priset på en liter mjölk varierar lite mellan olika butiker och om den är ekologisk eller inte. Men om den kostar 10 kr litern så betydde det att vi hällde ut ca 1040-1560 kr i slasken på ett år. Sedan försökte jag förklara för barnen vad man kunde göra för de pengarna, istället för att först bära hem tung mjölk och sedan hälla ut den… Om jag sedan tog med alla halvätna mackor, halvätna tallrikar osv. blev det ju ganska mycket pengar. Och åtminstone den äldste förstod. Ja, jag fortsatte att tjata och lägga upp små portioner även om det protesterades en hel del. Jag har istället uppmuntrat dem att känna efter om de är riktigt mätta och sedan ta en extra portion istället för att behöva kasta överbliven mat. De har lärt sig med tiden och häromdagen klagade den äldste på att de mindre barnen i skolan tar för mycket mat som de sedan inte orkar äta upp, och därför räcker inte maten när de större ska ta. Han mår inte bra när han inte får äta sig mätt, så han tycker att detta är jobbigt. Jag hoppas att de kommer till rätta med problemet i skolan, och jag hoppas att det är fler än jag som lär sina barn att inte ta för sig mer än man orkar äta. För då räcker ju maten till alla. Åtminstone i skolan, även om det kanske inte gäller för hela världens befolkning. Fast om alla människor på jorden nöjde sig med att äta sig mätta och matsvinnet upphörde. Ja, då kanske de flesta skulle kunna äta sig mätta, varje dag…

Även om maten är äldre än sitt bäst före datum, så går den ofta att ta till vara. Så här hemma kommer det bli några dagars matrensning. Men det betyder att jag kan spara pengar – innan jul. Faktiskt mycket trevligare, än att  leva sparsamt efter jul…

Idag åt jag därför snabbmat till lunch. Jag fräste strimlad vitkål i olivolja och kryddade den med salt, peppar, chilipeppar, ketchup, en nypa rörsocker och lite soja. Sedan blandade jag i gröna bönor och kikärtor och några matskedar vatten. Det fick fräsa ihop en stund. Till det åt jag kalljäst halvgrovt bröd som jag svept ihop på kvällen och låtit jäsa över natten. Det var en blandning av vetemjöl, grovt rågmjöl, rågflingor och fullkornsvetemjöl. Smaksatt med 1 tsk krossad fänkål, salt och lite sirap. Vatten fick duga som degvätska och när jag redan lagt upp bröden på plåten insåg jag att jag glömt att blanda i fett i degen. Men det blev ett saftigt och gott bröd ändå. Jag hade varit snål med mjölet och degen var extremt kletig. Men just därför blev brödet väldigt bra i konsistensen.

Till efterrätt mixade jag min ”Fula favorit”…för den är inte alls vacker, men den är god och jag blir alltid pigg och får energi av den. Den består av 1/2 dl jordgubbar, 1/2 dl spenat, 1/2 dl a-fil eller naturell yoghurt, 1 tsk brunt rörsocker, lite malen ingefära och chilipeppar. Ibland även 1 tsk vaniljsocker. Denna blandning ser inte så aptitlig ut. Men jag har lärt mig att uppskatta smaken. För den fungerar både som extra energitillskott när jag ska ut och springa och som energikick när jag börjar bli mentalt trött och måste få saker gjorda i datorn. Den tar bort sötsuget efter maten och den gör mig pigg och glad.

På eftermiddagen svepte jag ihop chokladkakor till barnens mellanmål. Inte några supersöta godiskakor förstås. Utan mer halvnyttiga med stark chokladsmak. Men jag har lärt mig att jag måste söta dem lite, för annars går det som den morgonen jag mer eller mindre uteslöt socker och gjorde frukostkakor med bara kakao och lite vaniljsocker. Då hällde barnen socker ovanpå kakorna… och det var ju ingen större vinst. Frukostkakorna var annars ganska nyttiga eftersom de var bakade på fullkornsmjöl, havregryn och olivolja. Men jag fick mig en tankeställare. Man behöver ju inte gå till överdrift i sin iver att ta bort sockret. När man häller strösocker ovanpå kakor sitter det inte kvar… hela köksbordet såg förfärligt ut… Tja, dagens mellanmålskakor blev alltså en medelväg.

Mellanmålskakor 

Ingredienser:

  • 1/2 dl kakao
  • ca 2-3 msk vitt socker (kan bytas mot rörsocker)
  • 1 msk rörsocker
  • 1 rågad tsk vaniljsocker
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 dl rågflingor
  • 1 dl fullkornsvetemjöl
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 kopp grädde (1,5 dl) alt. mjölk
  • 1 kopp vatten
  • 2-3 msk smör alt. olja
  • 1 ägg

Förvärm ugnen till 225 grader. Smörj en plåt/alt. bakplåtspapper. Rör ihop de torr ingredienserna i en bytta. Tillsätt vätskan och rör om. Smält smöret och rör i. Blanda sist i ägget. Använd en matsked och klicka ut rågade matskedsstora klickar med ”kakdeg” (mycket kletig) på en plåt. Grädda mitt i ugnen ca 11 min.

Dessa kakor är inte så söta som vanliga, men mina barn tyckte att de var jättegoda.  -Jag vill ha sådana här i julklapp, sa äldste sonen. (Han önskar sig mest elektronikprylar, så det är ju lite kul att han vill ha kakor också, de är lite billigare än spelkonsoler, datorer, paddor och go-kartbilar…)

Middagen blev rätt rolig. Det var en blandning av rester och nylagad mat. Stekt potatis, stekt ägg, fräst vitkål med grädde och chilipeppar, gräddspenat, strimlad färsk isbergssallad smaksatt med balsamvinäger, fräst purjolök, gräddfil smaksatt med timjan och salt. Och så hittade jag en burk vinbärsgelé i kylen. Den passade inte riktigt till tyckte jag. Men både äldste sonen och hans pappa tyckte att den passade finfint. Det blev en burk mindre att förbruka i alla fall. 🙂

Till kvällen kokade jag plommonkräm som den yngste och jag åt. Deras pappa var på jobbet och min äldste gillar inte plommonkräm. Men jag äter visst allt. Utom möjligtvis vinbärsgelé till dagens ”utflippade” middag kanske. Får nog se upp så att jag inte äter för mycket om jag ska fortsätta att laga så här mycket mat på mina lediga dagar… Å andra sidan har jag löptränat varje dag på sistone, så det kanske snarare bara är bra att äta så här mycket mat 🙂

Att göra egen vaniljkräm eller vaniljsås är förvånansvärt enkelt. Tål man inte mjölk eller själv vill välja om den ska innehålla tillsatser, eller helt enkelt själv vill bestämma hur söt den ska vara. Ja, då är det enklast att göra den från grunden.

Här är ett recept som jag hittade på Lyckeby Potatismjölsförpackningarna för några år sedan, som jag modifierat lite grann. Idag har potatismjölet tydligen bytt namn till Kockens, men det är samma recept… När jag började koka egen vaniljsås, berodde det på att min son inte tålde mjölk. Men receptet är så enkelt att jag fortfarande ofta rör ihop min egen sås eller kräm. Ingredienserna är ju både billiga och sådana som man oftast ändå har hemma… Blir det något över står den sig några dagar i kylen. Om det nu blir något kvar, det blir det sällan hos oss… 🙂  Men det passar till tårtor, efterrätter till vardags likväl som fina desserter till fest.

Vaniljkräm/vaniljsås (4 port.)

Ingredienser:

  • 1 ägg
  • 2 msk socker (valfri sort)
  • 2 msk smör (alt. olja eller mjölkfritt margarin)
  • 2 msk potatismjöl
  • 3 dl (för kräm) alt. 6 dl mjölk (för sås) (alt. havremjölk; havremjölk eller vanlig mjölk kan drygas ut med lite vatten om det som finns hemma inte riktigt skulle räcka till…)
  • 3 tsk vaniljsocker (alt. äkta vanilj/vaniljsocker)

Rör/vispa samman alla ingredienser, utom vaniljsockret, i en tjockbottnad kastrull.  Koka upp under omrörning (det bränns lätt vid, det kan hastigt koka över). Tag genast bort kastrullen från plattan när första bubblan syns. Låt svalna. Rör då och då (för att skin inte ska bildas). Rör ned vaniljsockret när krämen/såsen kallnat.

Nu är körsbären mogna och det finns mycket gott att laga av dem, när man ätit sig mätt på  dem färska. Körsbärssoppa är en trevlig ”lagad” efterrätt/mellanmål. Här är en version av ”Vår kokboks” recept.

Körsbärssoppa (6 port)

Ingredienser:

  • 1 1/2 liter sura körsbär (ex. moreller eller klarbär)
  • 1 l vatten
  • 1 1/2 dl socker
  • 2 msk potatismjöl

Rensa skölj och kärna ur körsbären. Lägg dem i en gryta, tillsätt vatten och socker och rör om. Låt koka upp och låt dem koka en stund till efter att de spruckit. Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. Tag av grytan från värmen och tillsätt potatismjölet i en fin stråle under omrörning. Koka upp och tag sedan genast bort grytan från värmen. Låt svalna innan servering (kan servers ljummen). Servera med ex. vispad grädde.

Smaksätt gärna grädden med lite vaniljsocker. En annan sak som jag provat är att strö brynta havregryn (se recept nedan) över soppan  och då blir smaken nästan som smulpaj.

Knapriga havregryn (brynta havregryn)

Ingredienser:

  • 2 msk smör
  • 1,5 dl  havregryn (gärna fullkorn)
  • 1 msk socker (gärna brunt rörsocker)
  • ev. 2 msk hackade nötter (ex. valnötter, pecanötter, sesamfrön)

Smält smöret i en stekpanna och häll i övriga ingredienser och rör om. Bryn under omrörning tills havregrynen blivit gyllene.

Pecanötter ska tydligen vara jättebra om man vill minska halten ”farligt” kolesterol i blodet. Valnötter räknas till de näringsrikaste, men alla nötter och frön innehåller bra fetter och många viktiga mineraler och vitaminer.