Sallad

Enkel snabbmat – sallad på mozzarellaost, soltorkade tomater, spenatblad, gurka, färska tomater, rosmarin och oliver.

Enkel snabbmat – en snabb smakrik sallad…

Mozzarellasallad (1 port.)

Ingredienser:

  • 1 mozzarellaost
  • 1 färsk tomat
  • ca 1 dm gurka
  • ca 2 stora nävar färska spenatblad
  • ca 5 soltorkade tomater i bitar
  • ca 5-10 oliver
  • ca 1-2 stjälkar färsk rosmarin

Dressing:

  • 1 msk olivolja
  • 1/2 tsk äppelcidervinäger
  • ca 2 nypor flingsalt alt. 1/ krm vanligt salt
  • 1/2 kr grovmalen peppar

Blanda salladen och häll över dressingen. Servera gärna med grovt rågbröd alt stenåldersbröd.

Rosmarin är en nyttig ört, och eftersom jag är trött idag saxar jag här helt glatt från svenska dagbladet 6 november 2014:

”Rosmarin innehåller antioxidanter och mineraler som kan stärka immunförsvaret. Dessutom är kryddan en bra källa till saponiner, växtämnen som har avgiftande effekter. Rosmarin är också känd för sin positiva effekt på blodcirkulationen då den stärker kapillärerna. Har du problem med trög mage kan det vara en god idé att dricka te på rosmarin, den anses nämligen vara bra för matsmältningen. Under antiken bar grekiska studenter ofta en kvist rosmarin i håret. Anledning? Örten innehåller ämnen som förhindrar nedbrytningen av acetylkolin, en substans i hjärnan som är viktig för minnet. Brist på acetylkolin är också kopplad till Alzheimers sjukdom.”

Och för den som undrar om det är så jag brukar hämta fakta för mina bloggposter, så svar: nej. Jag brukar ha lite bättre underlag än så när jag lägger upp något här. Men i det här fallet så har jag läst tillräckligt om rosmarin tidigare i olika sammanhang för att kunna instämma i ovanstående fakta. Nåja, inte det sista om acetylkolin, men SvD är ju normalt sett en relativt trovärdig källa, så just idag köper jag det… och gör som rätt många andra på internet – sprider det vidare utan att dubbelkolla allt för mycket 😉  … förutom några enkla sökningar i google som i alla fall tyder på att antingen är detta trovärdiga fakta eller annars så är det rätt många som gått på någon forskningsrapportsbluff… Men som sagt i det här fallet verkar det trovärdigt, men det är förstås upp till varje enskild läsare att bilda sig en egen uppfattning 🙂

 

Annonser
Fräsch snabbmat med färska grönsaker och kallrökt lax

Fräsch snabbmat: färsk vitkål, spenatblad, purjolök, dill, citron och timjan med potatissallad och kallrökt lax.

Vill du äta något som inte kräver tillagning och som håller dig pigg länge? Mat som stärker immunförsvaret, får hjärnan att fungera bättre och hjälper till att ge fin hy? Fyllt av vitaminer och mineraler? Tja, här är ett enkelt och förhållandevis billigt alternativ (två skivor kallrökt lax och tre matskedar potatissallad är förhållandevis billigt, åtminstone när man drygar ut det med billig vitkål…). Och avsluta med en god dessert gjord på skivad banan, fryst granatäpple och rivet kakaosmör…

Banandessert med rivet kakaosmör och granatäpple

Enkel och god dessert: skivad banan, frusen granatäpple och rivet kakaosmör.

Vitkål innehåller sulforafan som stärker luftrörens motståndskraft mot inflammationer och ger frisk hud. Purjolök, vitkål, citron och dill innehåller C-vitamin. C-vitamin hjälper immunförsvaret. Timjan innehåller apigenin vilket är ett ämne som hjälper till att förbättra kommunikationen mellan hjärncellerna. Kakaosmör är ett mättat fett med korta kolkedjor vilket innebär att det hamnar i en liknande kategori som kokosfett vilket är bättre för kroppen än fett med långa kolkedjor. Kakaosmör innehåller bra antioxidanter. Spenatblad innehåller bland annat folsyra och det har i studier visat sig hjälpa till att förbättra förmågan till att skapa bra studieresultat. Lax innehåller D-vitamin som stärker immunförsvaret. Och förstås protein och omega 3, vilket också behövs för att hjärnan ska fungera bra. Citron, protein och fetter hjälper till att stabilisera blodsockret. Stabilt blodsocker får hjärnan att fungera bättre eftersom det ger hjärnan en jämn tillförsel av energi. Studier har visat att stabilt blodsocker även förebygger rynkor och fördröjer att underhuden åldras i förtid. Granatäpple skyddar de fina blodkärlen mot åderförkalkning och åderförkalkning i hjärnan är inte det bästa om man vill behålla en väl fungerande hjärna. Banan innehåller vitaminet B6 och det behövs för att bilda signalämnena serotonin och dopamin vilka både påverkar humöret och signalöverföringen mellan hjärncellerna.

Så varför finns då potatissallad med på bilden? Ja, det är lite som ”finn 5 fel”- teckningar för barn … det hör egentligen inte dit som nyttig mat. Men jag har hittat en egen filosofi när det gäller hälsa. Om man äter minst 75% nyttigt spelar den övriga delen inte så stor roll. Fanatiskt hälsotänkande brukar inte vara så hälsosamt i längden eftersom det lätt ger hjärnspöken och kanske både rynkor och gråa hår, för att inte tala om stress som får blodplättarna att lättare klumpa ihop sig och det kan orsaka blodproppar i de fina blodkärlen – och det är mycket skadligt för hjärnan… Men potatissallad har fördelen att det innehåller fett (och gör man potatissallad på majonnäs med en fettbas av rapsolja så är det nyttigt fett), och fett hjälper till att ge mättnad och stabilt blodsocker… och om hjärnan får ojämn energitillförsel fungerar den ungefär som en glödlampa som har varierande strömtillförsel… och hjärnan är inte mycket tåligare än en dator när det gäller ”strömförsörjningen”. Så om man är en storförbrukare av energi – t.ex. ägnar sig åt konditionsträning, vilket bidrar till att skapa nya hjärnceller – då kan man gärna även lägga till riktigt grovt bröd till denna måltid. Tex. LCHF/paleobröd som är bakat på frön och nötter…

kvarngryn av fullkorn, bönor och kryddgrönt

Snabb nyttig mat – buljongkokt korn-, råg-, vete- och havregryn, blandade bönor toppat av färsk timjan och gräslök. Tacosås smakar gott till, även om den inte finns med på bilden…

Ibland är det bra att inte ha för bråttom när man handlar. Då kan man upptäcka nya livsmedelsprodukter på butikens hyllor, som omväxling 😉

Eller de kanske inte är såå nya. Det är bara det att man inte lagt märke till dem tidigare. Men det spelar ju mindre roll, eftersom de hur som helst blir ett nytt inslag hemma i ens eget kök…

Häromdagen hade jag bestämt mig för att titta efter hela korn, gärna fullkorn. Och varför hade jag då gjort det? Jo, jag är rätt trött på pasta, ris och potatis. Även couscous och quinoa har blivit vardagsmat här hemma och ibland behöver man förnya sig. I alla fall jag. För efter ett tag börjar jag tappa aptiten om jag inte hittar på något nytt intressant. Funderar på om det är så att min kropp vill ha nya näringsämnen, eller om det kanske är lite för mycket arsenik i riset, kadmium i pastan och andra miljögifter i potatisen 😉

Ja, det är dessvärre miljögifter i vår mat. I små mängder. Och det går beklagligtvis inte att helt komma ifrån, eftersom gifterna finns i den miljö som maten produceras. Men då är det positivt att äta så många olika typer av födoämnen som möjligt. Olika livsmedel innehåller olika miljögifter, och om man äter varierat blir mängden vi äter av varje enskilt miljögift mindre. Förvisso får vi i oss fler sorters gifter, och det kan i och för sig ge andra synergieffekter. Men normalt är det bättre att få i sig små mängder av många saker, än en för hög halt av ett ämne.

En annan aspekt är att om man utsätts för gifter i mindre mängder under lång tid vänjer sig kroppen. För länge sedan åt t.ex. många potentater små mängder arsenik. Helt frivilligt. Anledningen var att genom att äta lite arsenik under lång tid, så blev kroppen tåligare för detta gift. Det var helt enkelt inte lika enkelt att förgifta regenten längre. Det krävdes en högre dos för denne skulle dö av just detta gift. En omvänd metodik för att förebygga fatal ohälsa.

Baksidan av att äta gifter, även i små mängder är förstås att vissa lagras i kroppen. Men vi lever inte i en giftfri miljö, så vi får helt enkelt lära oss att leva med tanken på att vi får i oss gifter. Att leva i skräck för dessa gifter påverkar förmodligen hälsan än mer negativt än vad själva miljögiftet gör. Så det är klokare att göra vad man kan för att minimera exponeringen av gifter och sedan förpassa tankarna ur vårt medvetande.

Och jag är inte så säker på att det var bättre förr heller. Det fanns ju en anledning till att de drack öl och vin istället för vatten. Då ansåg man att man blev sjuk av vatten. Och det blev man säkert eftersom man på många ställen använde de strömmande vattendragen som avlopp och samtidigt tog vatten därifrån till hushållet… Det fanns inte så många skyddsombud på dåtidens arbetsplatser och arbetsmiljö/miljölagstiftningen var inte särskilt utvecklad innan 1900-talet. Napoleon tros ha dött av kvicksilverförgiftning. Inte därför att man tror att han blev mördad, utan därför att det visat sig att väggarna i det rum där han bodde under sina sista år – var tapetserat med tapeter vilka var målade med kvicksilverhaltig färg. Ja, man har ju använt en mängd gifter i vardagslivet under många hundra år, som vi lyckligtvis slipper utsättas för idag.

Ska man då deppa ihop och sluta bry sig om vad man äter? Nej, jag anser inte det. Det vi äter har betydelse för hälsan. Ju näringsrikare mat vi äter – desto bättre förutsättningar får vi att kunna hantera de gifter vi får i oss, eftersom det förbättrar vårt imunförsvar. Ju friskare vi är – desto bättre klarar vi av att hantera olika gifter och andra påfrestningar som vi råkar ut för. Och många gånger är kroppen så finurlig att den har utvecklat en förmåga att hellre ta upp de näringsämnen den behöver än det som är giftigt. Om det den behöver finns med i maten vi äter, förstås. Ex. tar kroppen hellre upp järn än kadmium. Så finns det gott om järn i en matvara tar den hellre upp det än kadmiumet som kanske också fanns där. Men det är ju klokt att minimera intaget av gifter om man kan.

Just fullkorn och hela korn är särskilt bra om man vill ha ett stabilt blodsocker och det är dessutom näringsrik mat. Dvs. ett prisvärt och ekonomiskt livmedel. Ja, personligen så relaterar jag priset till hur näringstät en vara är. Mitt mål är att få så mycket näring som möjligt per krona… eftersom jag betraktar min kropp som en mycket exklusiv maskin som behöver det bästa bränslet om den ska fungera både effektivt och bra i längden.

Om man bortser från det mest uppenbara – att en matvara ska smaka gott och vara fräsch – så är ett annat kriterium att den helst ska ha förhållandevis lång hållbarhet, men även vara snabblagat eller åtminstone ej ha tidskrävande hantering. En faktor som många glömmer bort att räkna med när det gäller priset på mat – det är svinnet. Allt som går i soporna är ju också en kostnad. Att kasta rester eller mat som man inte hann att äta/laga gör att maten kostar onödigt mycket.

I min vardag måste jag vara flexibel tidsmässigt, och då är det viktigt att jag har mat hemma som tar minimal arbetsinsats att laga. Eftersom jag ofta arbetar stillasittande vid datorn och behöver tankeskärpa är mat som ger stabilt blodsocker viktigt. Och till det passar den här maten bra. Kryddgrönt är inte bara fint att se på, det innehåller en del näring också… och det kräver inte någon tillagning.

Just den produkt jag hittade bland grynen i affären heter Svenska Kvarngryn och är en blandning av våra fyra sädesslag – havre, vete, råg och korn. Lite snudd på reklam här 😉 men ”å” andra sidan tyckte jag att det var en bra och prisvärd produkt. Och med tanke på alla skräpprodukter man kan hitta i butikerna utan någon större ansträngning, kanske det är på sin plats att lyfta fram det som är bra. Om man vill slippa att göra sås är det enkla tipset att låta en buljongtärning alt. kycklingsky följa med ner i kokvattnet. Det blir ju även lite extra näring som följer med på köpet och berikar maten ytterligare… och bönorna jag serverade till var en blandning av färdigkokta bönor som inte kräver vare sig tillagning eller upphettning. M.a.o smidig, nyttig, billig och lättlagad snabbmat… 🙂

fullkornsgryn

Prisvärd mat – Svenska kvarngryn

Ja, det här inlägget blev visst ett spretigt sådant – en salig blandning om nyttig snabbmat, behovet att variera vår mat och lite tankar kring miljögifterna i vår mat och vår miljö. Men ibland hänger saker ihop mer än vad man kanske ser vid första anblicken…

 

Brysselkål och ost

Ostglacerad brysselkål med tillbehör.

Ostglacerad brysselkål är mycket gott. Det är ett recept som kom till en dag när jag kom hem sent och barnen ätit bra i skolan och hellre vill ha en lätt kvällsmat än lagad mat. Men deras pappa och jag var hungriga och efter att ha ätit lite si och så några dagar längtade jag efter grönsaker och mindre fet mat. Så jag inventerade skafferiet och hittade en packet färdigkokta blandade bönor som bara var att skölja och lägga upp. Babyspenat och röd lök, krävde inte heller någon större arbetsinsats. Brysselkålen i frysen fögyllde jag som sagt efter kokningen med några skivor ost. Jag var mycket hungrig och därför brydde jag mig inte om att vänta tills osten blivit gratinerad. Men det blev jättegott att bara låta osten smälta. Det påminde lite om ostfondue… Så den enkla snabbmaten kändes rätt lyxig, trots sin enkelhet. Men ibland behöver inte god och fräsch mat vara krångligare än så här.

Brysselkål är egentligen inte säsongsmat så här års, men jag fick med den hem när butiken hade kampanj på den för några månader sedan. Gissar att de rensade upp efter julen och då är det ju alltid ekonomiskt att passa på att fylla på där hemma. Och med lång hållbarhet i frysen kan man unna sig brysselkål året om…

Lättlagad snabbmat

En snabb middag för två: Ostglacerad brysselkål med blandade bönor, färsk babyspenat och rödlök.

Ostglacerad brysselkål (2-4 port.)

Ingredienser:

  • ca 350-300 g brysselkål (om det är tänkt som huvudrätt ökas mängden)
  • vatten till kokning
  • salt till kokning
  • ca 5-10 skivor ost alt. ca 1-1 1/2 dl riven ost
  • 1-2 msk olivolja alt. annan värmetålig olja

Koka fryst brysselkål enligt anvisning på paketen. Färsk kokas ca 5-10 min till den är mjuk inuti. (Om färsk används, ansa fula blad och skölj brysselkålen innan kokning). Häll i så mycket vatten att den knappt täcks och salta (ca 1/2 tsk salt per liter vatten).  Förvärm ugnen till ca 200-225 grader. Ringla olja i en ugnsform. När brysselkålen är mjuk, häll av vattnet och fördela den i en formen. Fördela osten och ”gratinera” mitt i ugnen tills osten smält ca 5-10  min. Vill man kan man gratinera istället och låta formen vara kvar i ugnen till osten fått lite färg. Men smält ost är mycket gott till brysselkål.

Ibland har man bråttom. Särskilt när man kommer hem för att äta en  snabb lunch. Ja, ibland har vi förmånen att kunna äta hemma tillsammans mitt i veckan, när jag jobbar borta på förmiddagen och barnens far jobbar natt. Vissa dagar finns där  färdig mat kvar sedan gårdagen, andra inte.

Häromdagen fanns där färdigkokta kidneybönor efter gårdagens storkok. Det mesta brukar jag frysa, men det är smidigt att spara en del i kylen till nästa dag. Jag tycker att bönor är bra, billig och nyttig snabbmat, och att det går jättebra att äta dem som de är när man har bråttom. Fast den övriga familjen tycker nog inte att de är så goda att äta som de är…

Så då skulle jag snabbt fixa en lunch på dessa bönor. Och eftersom det inte bara var jag som skulle äta fick jag  bli lite mer kreativ. Grönsaker ger mer smak samtidigt som det går att trolla fram dessa väldigt snabbt. Så jag kokade upp den frysta broccolin och värmde den frysta majsen i smör, medan jag garnerade två salladstallrikar… och det var roligt… 🙂 särskilt när man får ta ut svängarna…

 

Kidney beans

Kreativa salladstallrikar med glimten i ögat… ett litet berg av kidneybönor som garnerats med morotsstavar, gurka, kokt broccoli och smörglacerad majs…

 

Barnens pappa tittade lite undrande på sin tallrik och frågade lite skämtsamt: -” Och hur äter man det här…?”

Men det blev gott, faktiskt även utan dressing. Visst går det att piffa till det mycket mer med kryddor och dressing om man vill. Men ibland när man har ont om tid och jobb som väntar efter maten tycker jag att allt inte måste vara tipp topp varje gång man lagar mat. Huvudsaken är att det är gott nog och ger den energi man behöver för några timmars arbete.

Röda kidneybönor är ganska neutrala i smaken. Man kan alltså använda dem till väldigt mycket. De är både billiga och nyttiga (främst protein, B-vitaminer, mineraler, långsamma kolhydrater och fibrer). Torra bönor som man själv blötlägger och kokar är det billigaste alternativet. De kan sedan förvaras några dagar i kylen eller förvaras i frysen ca 8-12 månader (eller längre, det verkar finnas delade meningar om hur länge de står sig i frysen…). För att få fullvärdigt protein kan man kombinera bönor med majs, bröd/pasta, ris, hirs eller nötter/frön.

Kokta kidneybönor (500 g torra bönor ger ca 15 dl kokta, koka gärna 1000 g då hållbarheten är lång)

Ingredienser:

  • 500 – 1000 g kidneybönor
  • blötläggningsvatten (mät upp de torra bönorna, blötlägg i dubbelt så mycket vatten)
  • kokvatten (1 del blötlagda bönor ger 2 delar vatten, ex 1 dl bönor ger 2 dl vatten)
  • salt (1 tsk/ 1 liter vatten)

Häll upp de torra bönorna i en skål och tag bort ev. stenar eller annat skräp.  Det varierar mycket mellan olika märken hur mycket som behöver rensas bort. (Stenar i maten kan spräcka tänder, så det är viktigt att man kollar detta, och även dyrare märken kan innehålla stenar även om de ofta är bra rensade från början). Mät upp bönorna. Skölj bönorna under kallt rinnande vatten. Blötlägg bönorna i vatten (ca 10-12 timmar). Häll bort blötläggningsvattnet och koka upp bönorna i nytt vatten och tillsätt salt. Skumma om det behövs. Låt småkoka under lock ca 1 timme. Häll bort ev. kokvatten. Kan ätas som de är eller användas i sallader, grytor, vegetter, bröd,  köttfärssås, bollar som fritteras i olja osv.

Förvaras i kylen några dagar eller ca 8-12 månader i frysen. Bönor har låg fetthalt varför de har ganska lång hållbarhet.

 

Surkål, soltorkade tomater, kokt kycklingfilé, gurka, persilja, sallad, vitmögelost och rågbröd.

Surkål, soltorkade tomater, kokt kycklingfilé, gurka, persilja, sallad, vitmögelost och rågbröd.

Surkål är billig snabbmat. Men skulle jag försöka få mina barn att äta det, skulle de nog mest rynka på näsan och säga att det luktar illa… deras pappa äter det, men han skulle nog aldrig köpa hem det…

Men mjölksyrade grönsaker (dit surkål räknas), har vissa hälsofördelar. Det är lättsmält och inte gasbildande på samma sätt som vanlig vitkål är. Mjölksyrabakterier hjälper till att återställa bakteriefloran i tarmen, vilket kan var bra när man ex. ätit penicillin. Eller bara är allmänt stressad och äter fel mat och magen till slut säger ifrån. C-vitamin bevaras bra vid mjölksyrning. Och vitkål innehåller C-vitamin. Surkål har lägre GI än vanlig vitkål, vilket innebär att den inte höjer blodsockret lika mycket. Surkål står sig bra och är förhållandevis billigt.  Om man nu tycker om det tillräckligt mycket för att äta upp det förstås…

Men för egen del tycker jag att den är ganska god när den är lätt uppvärmd eller rörs ned i en gryta. Då blir smaken mildare. Och eftersom jag mest får ha den för mig själv har den blivit basen i mina luncher på sistone. Alla kompletterades med mörkt rågbröd eftersom jag behöver lite mer kolhydrater än vad surkålen ger. Kycklingfilén kokade jag och den höll sig sedan två dagar i kylen. Jag åt den kall eller värmd i mikron. Men den sista resten fick koka (för säkerhets skull…) med på slutet när jag lagade quinoa och linser.

Surkål, soltorkade tomater, morot, sallad och kyklingfile

Surkål, soltorkade tomater, morot, sallad och kokt kycklingfilé.

Buljongkokt quinoa och röda linser med purjolök, kycklingfilé, tomat och parmesanost.

Buljongkokt quinoa och röda linser med surkål, purjolök,kokt kycklingfilé, tomat och parmesanost.

Idag åt vi klassisk billig, nyttig och enkel snabbmat. Blodpudding, knaperstekt bacon och riven vitkål med lingonsylt och grädde till. Det är tacksam mat att servera barnen, för de tycker mycket om detta.

Blodpudding kan ibland vara svår att få till i stekpannan, då den lätt blir hård och torr men inte alltid genomstekt på för hög värme. Jag tycker att det är rätt tidsödande att stå och steka den, så jag har börjat tillaga den i ugnen istället. Det är mycket smidigare eftersom den dels lagar sig själv, och dels blir den godare i ugnen.

Ugnstekt blodpudding

Förvärm ugnen till 200 grader C. Skär blodpuddingen i ca 1 cm breda skivor. Täck plåten med bakplåtspapper (eller smörj den med smör/margarin/olja). Fördela skivorna jämnt över plåten. Grädda mitt i ugnen ca 10-15  min. Vänd dem efter halva tiden. Blodpuddingen är klar när den har fått lite stekyta och ser genomstekt ut även i mitten. Med lite vana lära man sig efter hand hur den skall kännas när man trycker på den. Det ska fjädra tillbaka men inte vara helt kladdig längre. Ugnstekt blodpudding är dock mjukare när den är klar jämfört med när den steks i stekpanna.

Vitkål är mycket C-vitaminrikt och passar därför bra som tillbehör till den järnrika blodpuddingen.