Fräsch snabbmat med färska grönsaker och kallrökt lax

Fräsch snabbmat: färsk vitkål, spenatblad, purjolök, dill, citron och timjan med potatissallad och kallrökt lax.

Vill du äta något som inte kräver tillagning och som håller dig pigg länge? Mat som stärker immunförsvaret, får hjärnan att fungera bättre och hjälper till att ge fin hy? Fyllt av vitaminer och mineraler? Tja, här är ett enkelt och förhållandevis billigt alternativ (två skivor kallrökt lax och tre matskedar potatissallad är förhållandevis billigt, åtminstone när man drygar ut det med billig vitkål…). Och avsluta med en god dessert gjord på skivad banan, fryst granatäpple och rivet kakaosmör…

Banandessert med rivet kakaosmör och granatäpple

Enkel och god dessert: skivad banan, frusen granatäpple och rivet kakaosmör.

Vitkål innehåller sulforafan som stärker luftrörens motståndskraft mot inflammationer och ger frisk hud. Purjolök, vitkål, citron och dill innehåller C-vitamin. C-vitamin hjälper immunförsvaret. Timjan innehåller apigenin vilket är ett ämne som hjälper till att förbättra kommunikationen mellan hjärncellerna. Kakaosmör är ett mättat fett med korta kolkedjor vilket innebär att det hamnar i en liknande kategori som kokosfett vilket är bättre för kroppen än fett med långa kolkedjor. Kakaosmör innehåller bra antioxidanter. Spenatblad innehåller bland annat folsyra och det har i studier visat sig hjälpa till att förbättra förmågan till att skapa bra studieresultat. Lax innehåller D-vitamin som stärker immunförsvaret. Och förstås protein och omega 3, vilket också behövs för att hjärnan ska fungera bra. Citron, protein och fetter hjälper till att stabilisera blodsockret. Stabilt blodsocker får hjärnan att fungera bättre eftersom det ger hjärnan en jämn tillförsel av energi. Studier har visat att stabilt blodsocker även förebygger rynkor och fördröjer att underhuden åldras i förtid. Granatäpple skyddar de fina blodkärlen mot åderförkalkning och åderförkalkning i hjärnan är inte det bästa om man vill behålla en väl fungerande hjärna. Banan innehåller vitaminet B6 och det behövs för att bilda signalämnena serotonin och dopamin vilka både påverkar humöret och signalöverföringen mellan hjärncellerna.

Så varför finns då potatissallad med på bilden? Ja, det är lite som ”finn 5 fel”- teckningar för barn … det hör egentligen inte dit som nyttig mat. Men jag har hittat en egen filosofi när det gäller hälsa. Om man äter minst 75% nyttigt spelar den övriga delen inte så stor roll. Fanatiskt hälsotänkande brukar inte vara så hälsosamt i längden eftersom det lätt ger hjärnspöken och kanske både rynkor och gråa hår, för att inte tala om stress som får blodplättarna att lättare klumpa ihop sig och det kan orsaka blodproppar i de fina blodkärlen – och det är mycket skadligt för hjärnan… Men potatissallad har fördelen att det innehåller fett (och gör man potatissallad på majonnäs med en fettbas av rapsolja så är det nyttigt fett), och fett hjälper till att ge mättnad och stabilt blodsocker… och om hjärnan får ojämn energitillförsel fungerar den ungefär som en glödlampa som har varierande strömtillförsel… och hjärnan är inte mycket tåligare än en dator när det gäller ”strömförsörjningen”. Så om man är en storförbrukare av energi – t.ex. ägnar sig åt konditionsträning, vilket bidrar till att skapa nya hjärnceller – då kan man gärna även lägga till riktigt grovt bröd till denna måltid. Tex. LCHF/paleobröd som är bakat på frön och nötter…

kvarngryn av fullkorn, bönor och kryddgrönt

Snabb nyttig mat – buljongkokt korn-, råg-, vete- och havregryn, blandade bönor toppat av färsk timjan och gräslök. Tacosås smakar gott till, även om den inte finns med på bilden…

Ibland är det bra att inte ha för bråttom när man handlar. Då kan man upptäcka nya livsmedelsprodukter på butikens hyllor, som omväxling 😉

Eller de kanske inte är såå nya. Det är bara det att man inte lagt märke till dem tidigare. Men det spelar ju mindre roll, eftersom de hur som helst blir ett nytt inslag hemma i ens eget kök…

Häromdagen hade jag bestämt mig för att titta efter hela korn, gärna fullkorn. Och varför hade jag då gjort det? Jo, jag är rätt trött på pasta, ris och potatis. Även couscous och quinoa har blivit vardagsmat här hemma och ibland behöver man förnya sig. I alla fall jag. För efter ett tag börjar jag tappa aptiten om jag inte hittar på något nytt intressant. Funderar på om det är så att min kropp vill ha nya näringsämnen, eller om det kanske är lite för mycket arsenik i riset, kadmium i pastan och andra miljögifter i potatisen 😉

Ja, det är dessvärre miljögifter i vår mat. I små mängder. Och det går beklagligtvis inte att helt komma ifrån, eftersom gifterna finns i den miljö som maten produceras. Men då är det positivt att äta så många olika typer av födoämnen som möjligt. Olika livsmedel innehåller olika miljögifter, och om man äter varierat blir mängden vi äter av varje enskilt miljögift mindre. Förvisso får vi i oss fler sorters gifter, och det kan i och för sig ge andra synergieffekter. Men normalt är det bättre att få i sig små mängder av många saker, än en för hög halt av ett ämne.

En annan aspekt är att om man utsätts för gifter i mindre mängder under lång tid vänjer sig kroppen. För länge sedan åt t.ex. många potentater små mängder arsenik. Helt frivilligt. Anledningen var att genom att äta lite arsenik under lång tid, så blev kroppen tåligare för detta gift. Det var helt enkelt inte lika enkelt att förgifta regenten längre. Det krävdes en högre dos för denne skulle dö av just detta gift. En omvänd metodik för att förebygga fatal ohälsa.

Baksidan av att äta gifter, även i små mängder är förstås att vissa lagras i kroppen. Men vi lever inte i en giftfri miljö, så vi får helt enkelt lära oss att leva med tanken på att vi får i oss gifter. Att leva i skräck för dessa gifter påverkar förmodligen hälsan än mer negativt än vad själva miljögiftet gör. Så det är klokare att göra vad man kan för att minimera exponeringen av gifter och sedan förpassa tankarna ur vårt medvetande.

Och jag är inte så säker på att det var bättre förr heller. Det fanns ju en anledning till att de drack öl och vin istället för vatten. Då ansåg man att man blev sjuk av vatten. Och det blev man säkert eftersom man på många ställen använde de strömmande vattendragen som avlopp och samtidigt tog vatten därifrån till hushållet… Det fanns inte så många skyddsombud på dåtidens arbetsplatser och arbetsmiljö/miljölagstiftningen var inte särskilt utvecklad innan 1900-talet. Napoleon tros ha dött av kvicksilverförgiftning. Inte därför att man tror att han blev mördad, utan därför att det visat sig att väggarna i det rum där han bodde under sina sista år – var tapetserat med tapeter vilka var målade med kvicksilverhaltig färg. Ja, man har ju använt en mängd gifter i vardagslivet under många hundra år, som vi lyckligtvis slipper utsättas för idag.

Ska man då deppa ihop och sluta bry sig om vad man äter? Nej, jag anser inte det. Det vi äter har betydelse för hälsan. Ju näringsrikare mat vi äter – desto bättre förutsättningar får vi att kunna hantera de gifter vi får i oss, eftersom det förbättrar vårt imunförsvar. Ju friskare vi är – desto bättre klarar vi av att hantera olika gifter och andra påfrestningar som vi råkar ut för. Och många gånger är kroppen så finurlig att den har utvecklat en förmåga att hellre ta upp de näringsämnen den behöver än det som är giftigt. Om det den behöver finns med i maten vi äter, förstås. Ex. tar kroppen hellre upp järn än kadmium. Så finns det gott om järn i en matvara tar den hellre upp det än kadmiumet som kanske också fanns där. Men det är ju klokt att minimera intaget av gifter om man kan.

Just fullkorn och hela korn är särskilt bra om man vill ha ett stabilt blodsocker och det är dessutom näringsrik mat. Dvs. ett prisvärt och ekonomiskt livmedel. Ja, personligen så relaterar jag priset till hur näringstät en vara är. Mitt mål är att få så mycket näring som möjligt per krona… eftersom jag betraktar min kropp som en mycket exklusiv maskin som behöver det bästa bränslet om den ska fungera både effektivt och bra i längden.

Om man bortser från det mest uppenbara – att en matvara ska smaka gott och vara fräsch – så är ett annat kriterium att den helst ska ha förhållandevis lång hållbarhet, men även vara snabblagat eller åtminstone ej ha tidskrävande hantering. En faktor som många glömmer bort att räkna med när det gäller priset på mat – det är svinnet. Allt som går i soporna är ju också en kostnad. Att kasta rester eller mat som man inte hann att äta/laga gör att maten kostar onödigt mycket.

I min vardag måste jag vara flexibel tidsmässigt, och då är det viktigt att jag har mat hemma som tar minimal arbetsinsats att laga. Eftersom jag ofta arbetar stillasittande vid datorn och behöver tankeskärpa är mat som ger stabilt blodsocker viktigt. Och till det passar den här maten bra. Kryddgrönt är inte bara fint att se på, det innehåller en del näring också… och det kräver inte någon tillagning.

Just den produkt jag hittade bland grynen i affären heter Svenska Kvarngryn och är en blandning av våra fyra sädesslag – havre, vete, råg och korn. Lite snudd på reklam här 😉 men ”å” andra sidan tyckte jag att det var en bra och prisvärd produkt. Och med tanke på alla skräpprodukter man kan hitta i butikerna utan någon större ansträngning, kanske det är på sin plats att lyfta fram det som är bra. Om man vill slippa att göra sås är det enkla tipset att låta en buljongtärning alt. kycklingsky följa med ner i kokvattnet. Det blir ju även lite extra näring som följer med på köpet och berikar maten ytterligare… och bönorna jag serverade till var en blandning av färdigkokta bönor som inte kräver vare sig tillagning eller upphettning. M.a.o smidig, nyttig, billig och lättlagad snabbmat… 🙂

fullkornsgryn

Prisvärd mat – Svenska kvarngryn

Ja, det här inlägget blev visst ett spretigt sådant – en salig blandning om nyttig snabbmat, behovet att variera vår mat och lite tankar kring miljögifterna i vår mat och vår miljö. Men ibland hänger saker ihop mer än vad man kanske ser vid första anblicken…

En enkel matpaj tycker jag är ett bra sätt att få till något extra av några få billiga ingredienser. Pajdeg kan göras i förväg och förvaras i kylen tills det är dags att använda den. Paj är ett bra sätt att ta vara på rester i kylen. Här finns utrymme för fantasi.

Denna paj tyckte jag var god och jag trodde att min yngste son skulle tycka om den, men han som gillar färsk mozzarella tyckte inte om den smält. Min äldste son däremot, som inte är så förtjust i vare sig färsk mozzarella eller stekt lök tyckte till min förvåning, att pajen var jättegod!

Häromdagen gjorde jag en spenatgratäng med Philadelphiaost och då var det precis tvärtom. Den yngste utbrast: ”- Det var tusan så gott!” (ett uttryck han lärt sig av sin bästa kompis…) medan den äldste tyckte att osten förstörde alltihop! Så jag har lärt mig att man inte ska ta förgivet att barn kommer att tycka som man själv tror ifråga om nya maträtter… själv tycker jag att den här pajen även passar som ”bjudmat” med ett glas gott vitt vin eller cider.

spenatpaj med mozzarella

Enkel matpaj (4 port)

Ingredienser:

  • 2 dl vetemjöl
  • 1 dl dinkelfullkorn (alt 1 dl fullkornsvetemjöl eller annat grovt mjöl)
  • 125 g smör (alt. 1,25 dl olja och 2 krm salt)
  • ca 3 msk vatten
  • 1 stor gul lök
  • 2 msk smör (alt. olja)
  • 3 krm timjan
  • 2 msk creme fraiche
  • ca 1-2 dl fryst bladspenat (alt. vanlig hackad spenat eller färska spenatblad)
  • 1 mozzarella (alt. 1 dl riven ost eller 3 msk Philadelphia ost)
  • salt
  • peppar

Arbeta samman mjöl med smör/oja och ev. vatten till en deg. Låt den stå kallt en stund (ca 10-30 min). Förvärm ugnen till 200 grader. Fördela degen i en pajform. Förgrädda pajen i ca 10 min tills den fått lite färg.

Hacka och bryn löken i smöret tills den är mjuk och gyllene (medel till låg temperatur). Smaksätt med salt, peppar och smulad timjan (smula torkade kryddor mellan fingrarna så frigörs smaken bättre)  och rör om. Bred ut löken över formen. Tina spenaten och rör i creme fraiche, salta och peppra och rör om. Bred över blandningen över löken. Skiva mozzarellan och fördela över pajen. Grädda pajen i mitten av ugnen tills den är gyllene (ca 20-30 min).

Servera pajen ljummen, gärna tillsammans med ex. färsk salladsmix och skivad gurka. Vill man ha en mer matigare måltid kan man komplettera med en lätt soppa. Vill man variera pajen kan man byta ut spenaten mot ex. tomater. Även rester av smörgåskinka, en god korv eller andra grönsaker passar bra som fyllning.