Den som har läst många inlägg på den här bloggen har nog förstått att jag är väldigt förtjust i desserter… 🙂

och jag tycker efterrätter verkligen fyller en viktigt funktion. De sätter guldkant på tillvaron och de gör att man känner sig mätt på ett bra sätt. De minskar godissuget och gör åtminstone mig och min familj glada. Vi äter mindre godis och lite mer nyttigt. För en bra dessert kan ge ett bra näringstillskott. Att äta en efterrätt direkt efter maten påverkar blodsockret mindre än att äta sötsaker mellan måltiderna. Och det är lättare att avstå från godis om man äter efterrätter.

Det är bra att minska sin sockerkonsumtion och mängden mindre bra fetter vi äter. Med en hemmagjord efterrätt får man koll på vad man faktiskt äter…

Idag blev det en härlig bananefterrätt. Skivad banan, med vispad grädde (40 % innehåller ingen modifierad stärkelse), och hemmagjord chokladsås. Det är hela 1 dl socker i denna chokladsås, men man måste inte ta så mycket av den… 😉 Fast jag får väl erkänna att det slevades rejält och den siste frågade om han fick slicka ur skålen… Tja vi äter inte chokladsås ofta, så det må väl vara hänt när vi väl äter det… 😉 Chokladsåsen är i alla fall mycket billig och står sig även några dagar i kylen… så man måste ju inte äta upp allt på en gång…  Ja, jag tröstar mig med att kakao i alla fall är nyttigt. Och det finns inte en ”massa” andra suspekta ingredienser med främmande, spännande? namn…

Så här är receptet på en mycket enkel och lättlagad chokladsås att förgylla både vardag och fest med:

Chokladsås (4-5 port.)

Ingredienser:

  • 1 dl socker
  • 1 dl kakao
  • 1/2 krm salt
  • 1 dl kallt vatten

Rör samman de torra ingredienserna i en  mindre kastrull, gärna tjockbottnad (ca 1, 5 liters kastrull är smidigast – mindre så vill kakaon gärna flyga över kanten, större så blir det lite för tunt på botten). Tillsätt vattnet under omrörning (gärna med visp för att undvika klumpar). Låt koka upp under omrörning och låt såsen sedan småkoka i ca 5-10 min. Rör om då och då och passa noga så att det inte bränns i botten. Häll över i lämplig såskanna. Serveras varm, ljummen eller kall.

Den varma chokladsåsen är godast till frusna efterrätter och ljummen till kylskåpskalla. Och för den logiske läsaren är det kanske onödigt att påpeka att kall sås passar bäst till rumstempererade eller varma efterrätter. Jag har inte provat den frusen, men med denna logik borde det passa bra till riktigt heta efterrätter. Tja, det kan ju vara värt att vidareutveckla någon ny intressant efterrätt med frusen chokladsås… T.ex borde man kunna ringla den på ett fat med smörpapper/bakplåtspapper i fina mönster och ställa den i frysen under några timmar. Det borde fungera som dekoration… tja, det tål att undersökas…en annan dag. Vi fick som sagt ingen chokladsås kvar till vidare experimenterande 🙂

Annonser

För ett tag sedan stannade jag och en jobbarkompis vid en större hamburgerkedja för att äta lunch. Jag är lite trött på hamburgare och mindre förtjust i strips, så jag valde en kycklingsallad i stället. Och så kom frågan om dressingen…

Det var inte något lätt val, eftersom de nu förtiden allt oftare består av allt fler konstgjorda ämnen och i mitt tycke inte är särskilt goda. För att göra det hela enkelt valde jag vinegrätt. Men till min förvåning var det fettfri vinegrätt. Fettfri?!!

Hur gör man fettfri vinergrätt? Basen i en vanlig vinegrätt brukar vara olja, vinäger och vatten samt lite olika kryddor och salt. Ja, eftersom personalen inte verkade veta vad den innehöll och jag inte ville ta upp deras tid i onödan tog jag första bästa dressing med fett i stället och fördjupade mig inte mer i  det då. Men jag kunde inte riktigt släppa det hela.

En tid senare hade en nära släkting ett större kalas, och undrade efteråt om jag ville ha en del av allt som blev över. Eftersom vi är ganska stora i maten i vår familj (även om alla undrar var maten vi äter tar vägen eftersom vi trots god aptit förblir så smala … ) , så tog jag tacksamt emot det vi fick. På så vis fick vi även en flaska fettfri lättdressing av vinegrättstyp. Eftersom jag fortfarande var lika nyfiken över innehållet kunde jag förstås inte låta bli att läsa innehållsförteckningen…

Så vad innehåller då en fettfri lättdressing? Huvudingrediensen var vatten… tätt följt av socker….

Vatten är ju ganska ok, men det känns lite konstigt endå, att hälla kryddat vatten på salladen 😉 . Vad som stör mig mer är att man ersätter fettet med socker och kallar den lättdressing. Är man diabetiker eller vill gå ned i vikt är det ju inte ett dugg bättre att äta lättdressing än vanlig. Snarare tvärt om. Nu är jag varken diabetiker eller överviktig, men jag ser inte poängen med att äta en dressing vars huvudingredienser är vatten och socker.

Den näringsmässiga poängen med att tillsätta ex. oljebaserad dressing till en sallad är att man lättare tar upp fettlösliga vitaminer. Fett ger även mer mättnad, och t.ex. olivolja och rapsolja innehåller viktiga fetter som vi behöver. Socker är en ingrediens som inte brukar finnas med i en vinegrätt man gör själv. Åtminstone inte i mina receptböcker. Socker tillför inte någon näring, bara tomma kalorier och påverkar blodsockret i fel riktning. En ganska onödig ingrediens i en vinegrätt.

Jag brukar tycka att det kan löna sig att köpa märkesprodukter som ex. Felix, Findus mm, då de ofta håller en bra kvalitét. Men i det här fallet var det en Felix dressing som hade texten Lättdressing – ett lätt val. Ja, jag kommer att fortsätta att köpa andra Felixprodukter, men den här Lättdressingen är ett mycket lätt val – ett lätt val att avstå… fast man får väl vara glad att den innehöll socker och inte någon annan billigare ersättning för vanligt socker. Hade det varit något billigare märke hade det förmodligen varit ännu sämre ingredienser…

Idag var en sådan där dag då den planerade maten fick planeras om och bli improviserad istället. Precis när jag skulle sätta igång och laga mat hände en liten olycka och jag fick i stället ställa min lille olycklige son i duschen… det är ju sådant som händer när man är ute och leker med sina kompisar och har roligt. Men min son var otröstlig, han är inte så van att sådant händer längre så det tog en stund att trösta honom. Som tur är finns det ju fler i familjen 😉 , så potatisen stod redan och småkokade på spisen, när jag fick chansen att fortsätta med maten…

Min yngste tycker om rödkål. Eftersom rödkål är ganska billig och nyttig mat lyckas han därför ofta övertala mig att köpa det. Så idag hade jag tänkt laga benfri fläskkotlett (fanns hel benfri på extrapris…)  med rödkål. Men det körde ihop sig lite och klockan tickade i väg. Så det blev skivade fläskkotletter, lätt brynta, lite salt och peppar och sedan efterstekta i 1-2 dl vatten under lock ca 5-10 min.

Det fanns visst en bit vitkål därinne i kylen, som också behövde tillagas… så när köttet var klart fiskade jag upp kotletterna med tång och lade dem på ett fint uppläggningsfat, och lät den strimlade vitkålen småkoka 5-10 min i köttspadet (under lock), medan potatisen kokade klart. Vitkålen blev riktigt god. Till och med min kräsne äldste son tyckte om det. Fast när han garnerade det med ketchup blev det inte lika gott längre… Men vi som åt det utan ketchup tyckte att det var gott 😉 .

På begäran av den yngste åt vi rödkålen råriven (hade inte tid att riva, men det gick lika bra med finskuren…) och det blev både färgrant och gott 🙂 . Lite persilja fick bli pricken över i…  Improviserad mat på 20 min kan bli riktigt lyckad ibland… 🙂