Kadmium i vetemjöl. Inte så kul, men högst väntat…

För några år sedan läste jag en miljökurs där jag fördjupade mig i metaller och dess påverkan på miljön och oss människor. Redan då ansågs kadmium vara den på sikt mest oroande tungmetallen, eftersom den är så lättlöslig i vatten, mycket giftig även vid låga koncentrationer och lätt tas upp av kroppen. Den lagras i kroppen och är svår att bryta ned. Järn och zink kan bidra till att man inte tar upp kadmium i samma utsträckning, då kroppen lättare tar upp järn och zink än kadmium. Kvinnor i fertil ålder är särskilt utsatta då de ofta har låga järndepåer. Kadmium kan ge njurskador och förmodligen bidra till ökad cancerrisk och benskörhet mm.

Cigarettrök innehåller kadmium och rökare har därför en förhöjd halt av kadmium. Rökare har dock ett val. Det är värre med alla som måste äta mat… ;), för maten är den vanligaste källan till förhöjda kadmiumhalter bland icke-rökare… och mat är svårare att välja bort än rökning…

Nu är det inte bara mjöl som innehåller kadmium utan även rotfrukter, linfrön, nötkött mm…, dvs många viktiga näringsrika livsmedel som vi behöver för att må bra.

Det finns naturligt höga halter kadmium i den svenska åkerjorden och därför innehåller även det som odlas kadmium, eftersom växterna tar upp detta. Både konstgödsel och rötslam som används i jordbruket innehåller kadmium. Eftersom det hela tiden tillförs mer kadmium ökar halten kadmium. Med detta som utgångspunkt borde ekologisk mat innehålla lägre halter kadmium, eftersom man här använder en annan typ av gödsel med lägre kadmiumhalt.

Men de tester som nyligen gjorts på vetemjöl visar ju dessvärre att det inte är någon stor skillnad på halterna kadmium i ekologiskt mjöl jämfört med konventionellt odlat. Däremot innehöll det ekologiska mjölet högre halter järn. Och järn bidrar till att man inte tar upp kadmium i samma utsträckning som man annars skulle ha gjort.

Kadmium sprids på många sätt i naturen och så som utvecklingen ser ut ökar hela tiden halterna av kadmium i vår omgivning. Det finns ju även ibland i plastskor och leksaker mm… Det man kan göra är alltså att äta sådant som bidrar till ökat järnupptag och att sluta röka.

Det vore ju bra om det slutades spridas kadmiumhaltig gödsel på åkrarna och om det vi omger oss med i vardagen inte innehöll kadmium. Och så finurliga som människor är i alla andra sammanhang, borde det snart komma fram en lösning för hur vi skulle kunna anrika det kadmium som finns i jorden i dag, så att vi på sikt kan minska kadmiumhalterna, åtminstone till acceptabla nivåer. En växt som formligen slurpar i sig kadmium och sedan kunde tas om hand och sedan renas från kadmium, så att det gick att få fram kadmiumfri gödsel…? Ev. ska det finnas vissa svampar som skulle kunna tillgodogöra sig  kadmium, och det skulle ju kanske kunna bidra till en lösning på proplemet… Tja, tills problemet är löst får vi väl se till att frossa i C-vitamin och järnrik mat…  😉